Ånn the way - ett tack i diktform Upp i onsdagsottan vi starta, iväg till Åre för att parta. Inpackade och klara vi var,iväg till Ånn det bar! Tanterna med allt sitt garv,vi fick vara med om mycket larv:M Mus-Olle, en kille på landet fick genast en given plats i bandet! Holst fick vi musicera och vi fick lära oss att dirigera. I backen var det jättekul,elva dagar efter jul, i backen var det fart och fläng,men skönast var det i vår säng. Men Peter med sina trumpeter,åkte inte en enda meter. Niclas viftade med pinnen,och gav oss många vackra minnen. Han säger, när klarinetterna velar,"det är inte erat fel att saxarna spelar!” Bussiga Kattis körde många mil i en väldigt avlång bil. Kajsa är våran supermor,tar hand om allting där vi bor. Andreas - är det här vatten eller snor?Är inte du min bror? Astrid, Eva, Ingegerd och Maria,Vi vill nästan till er fria! Tillsammans skapade vi alla en vacker klang,när vi inte var ute i stormen och sprang. Vi älskar er alla så mycket det går,och vi ser fram emot i vår,och nästa år,nu fäller vi en avskedstår! - Av Jennie, Kristina, Josefin och Petter på bussen hem från AUMKs läger i Ånn, 6 Jan -08.

Skitbra tillägg! Var det Josse som kom på dem? Eller Niclas?