Saturday 12 December 2009 photo 8/8
|
- hej cooling! skrek jag till tilda, min bästa kompis.
- tjena snygging! skrek hon tillbaka.
jag gick bakåt i bussen, och satte mig brevid tilda.
- vad gör du en sån här underbar dag? frågade hon mig.
- jag förstör den med skolan, sa jag och log med hela ansiktet.
hon skrattade och sa: jadu, det gör alla ungar i den här bussen!
vi skrattade. jag tittade på klockan, och den va halv 8. hon satte sig så jag och hon tittade på varandra från sidan.
- men du, kan inte vi göra nåt idag? för min mamma..
mer hann hon inte förrän jag skrek: AKTA!
ena sekunden var hon där. andra sekunder sitter hon livlöst framför mig, med blod i hela ansiktet. hennes ögon va slutna. mitt huvud bultade, och det gjorde ont i höger arm men det sköt jag undan. det enda som betydde nåt va tilda.
- tilda?
hon mumlade nåt. jag lutade mig fram och sa samma sak igen. denna gången hörde jag vad hon sa. hon viskade:
- erik, det gör ont som in i helvete.
- ja det gör det. men du måste stå ut.
hon log, men det nådde inte redigt upp till ögonen.
- om jag inte vill eller orkar?
- men du måste!
hon öppnade ögonen och vred huvudet så hon tittade rätt på mig. nu såg jag att hon hade fått ett jack så pannan hade öppnat sig, och ur jacket kom blod. när jag tittade in i hennes blå ögon fanns det ingen livsgnista.
hon tog mödosamt upp sin hand och strök mig över kinden. jag tog hennes hand och tryckte den lätt. då öppnade hon ögonen helt och granskade mig.
- erik, du har ett sår på höger sida. du har fått en glas bit vid ungefär höger revben. hennes röst lät livlös, annorlunda. inte samma som min tilda hade.
- jag vet. men strunt i mig. nu pratar vi om dig. du måste stå ut!
- men det gör ont!
- försök inte tänka på smärtan. just när jag hade sagt det kom min smärta forsande över mig. jag blundade, och efter en stund öppnade jag ögonen igen. vad jag såg just då, kommer jag aldrig att glömma.
jag såg min bästa kompis, sitta livlös i ett buss säte med blod över hela ansiktet, över hela kroppen låg det rött nytt blod. hennes hand hade glidit ur min, och hängde nu livlös vid hennes sida. ovanför hennes huvudet hade glasrutan gått sönder och utanför såg jag en bil. bakom ratten satt en gammal gubbe i 30-40 års åldern. i det ögonblicket förstog jag. tilda hade dött. min bästa vän hade lämnat mig. jag strök bort några hårstrån från hennes kind. då. då var allt förlorat.
jag lutade mitt huvud bakåt mot sätet och tittade på klockan. den va nu 5 över halv 8. det hade gått 5 minuter. på 5 minuter hade hela min värld förändrats. då jag slöt ögonen och öppnade dom aldrig igen.
Comment the photo
det är ju inte bra om du börjar gråta :(
haha, kan tänka på saken (: <3<3<3
<br />
<br />
<br />
haha, ^^ <33333333333<br />
hur vet du att de va jag som skrev de? ;o<br />
<333333333333333
18 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jennifersmaja/430215377/