January
Wednesday 10 December 2008 photo 1/1
|
Jag försöker vara glad men det känns i mitt hjärta.
nni ffår läsa, men jag tvingar er inte.
Idagh skulle du fyllt 78 år, hhelt otroligt.
Jag fattar ite själv att du ite finns vid oss mer, du var min bästavän' min ffucking underbra ffarmor man kunde prata med allt om, du brydde dej verkligen.
Jag var hemma hos Fiia den kvällen, vi hade extremt kul' vad jag minns iaf, sen ringde mormor, hon sa att farmor låg på sjukhus' åh dåe visste jag att det var nåt fel, eftersom hon var sjuk innan.
Jag grät som faen, jag hämtade rasmus åh åkte te sjukhuset' sen kom vi' det var det värsta, att se sin egna ffarmor ligga där åh nästan dö, dom gjorde allt' åh hon blev faktist bättre, vi kom te sjukhuset varje dagh tror jag' men varje gång vi åkte ifrån' oroade jag mig.
Det gick några dagar, Fiia skulle hem te mig åh vi skulle locka håret åh ttyp spela nåt spel. Men när jag kommer in i dörren' sitter både mamma, pappa & farfar i varddags rrummet, jag visste precis vad det vard om ville säga, jag jag förträngde det dåe, Fiia fick gå hem, vi satte oss i köke åh mamma började gråtade;
ffarmor är död!
det var dom värsta orden jag kan höra, jag ville inte inse det' men det var ju sant.
Jag grät som in i helvete, mascaran kom ner på hela tröjan, jag kunde inte sluta' för min underbara ffarmor finns inte mer.
Det var dåe allt brakade, jag hittade ite mig själv.
Åh begravningen var värst!
När prästen började säga mitt & min brors namn, att det var oss hon tyckte bäst om, han berättade att farmor hade sagt att hon älskade när vi kom te henne åh lekte affär, det var dåe hom var som lyckligast,
Ja grät, jag kunde nästan inte andas' jag gråter fortfarande, den glada johannah som ni ser' den är fejk, för innombords går jag & bär denna smärta.
men sista dagen på sjukhuset, när vi skulle gå hem' då sa farmor det jag ville höra, det som gjorde mig starkare att förstå, hon sa att hon älskar mig nåt otroligt.
den var nästan det sista ordet, innan vi gick.
men livet är ju patetisk, varför leva när man ändå ska dö?
vrf ska man alltih förlora dom man älskar mest av allt, är det varkligen värt att leva mer? jag tänker & jag försöker vara stark, men det känns i mitt hjärta...
grattis ffarmor, jag vet att du vakar över mig' åh jag vet att du & både jag älskar varandra än nu, jag har inte släppt din hand än' åh det kommer jag aldrig göratills jag dör. <3
jag älskar dej.
nni ffår läsa, men jag tvingar er inte.
Idagh skulle du fyllt 78 år, hhelt otroligt.
Jag fattar ite själv att du ite finns vid oss mer, du var min bästavän' min ffucking underbra ffarmor man kunde prata med allt om, du brydde dej verkligen.
Jag var hemma hos Fiia den kvällen, vi hade extremt kul' vad jag minns iaf, sen ringde mormor, hon sa att farmor låg på sjukhus' åh dåe visste jag att det var nåt fel, eftersom hon var sjuk innan.
Jag grät som faen, jag hämtade rasmus åh åkte te sjukhuset' sen kom vi' det var det värsta, att se sin egna ffarmor ligga där åh nästan dö, dom gjorde allt' åh hon blev faktist bättre, vi kom te sjukhuset varje dagh tror jag' men varje gång vi åkte ifrån' oroade jag mig.
Det gick några dagar, Fiia skulle hem te mig åh vi skulle locka håret åh ttyp spela nåt spel. Men när jag kommer in i dörren' sitter både mamma, pappa & farfar i varddags rrummet, jag visste precis vad det vard om ville säga, jag jag förträngde det dåe, Fiia fick gå hem, vi satte oss i köke åh mamma började gråtade;
ffarmor är död!
det var dom värsta orden jag kan höra, jag ville inte inse det' men det var ju sant.
Jag grät som in i helvete, mascaran kom ner på hela tröjan, jag kunde inte sluta' för min underbara ffarmor finns inte mer.
Det var dåe allt brakade, jag hittade ite mig själv.
Åh begravningen var värst!
När prästen började säga mitt & min brors namn, att det var oss hon tyckte bäst om, han berättade att farmor hade sagt att hon älskade när vi kom te henne åh lekte affär, det var dåe hom var som lyckligast,
Ja grät, jag kunde nästan inte andas' jag gråter fortfarande, den glada johannah som ni ser' den är fejk, för innombords går jag & bär denna smärta.
men sista dagen på sjukhuset, när vi skulle gå hem' då sa farmor det jag ville höra, det som gjorde mig starkare att förstå, hon sa att hon älskar mig nåt otroligt.
den var nästan det sista ordet, innan vi gick.
men livet är ju patetisk, varför leva när man ändå ska dö?
vrf ska man alltih förlora dom man älskar mest av allt, är det varkligen värt att leva mer? jag tänker & jag försöker vara stark, men det känns i mitt hjärta...
grattis ffarmor, jag vet att du vakar över mig' åh jag vet att du & både jag älskar varandra än nu, jag har inte släppt din hand än' åh det kommer jag aldrig göratills jag dör. <3
jag älskar dej.
Comment the photo
min farmor dog i december så jag vte själv....
jag finns gumman <33
jag finns är ba så duvet. <3
vila i frid. (L)
jag vet precis hur du känner dig, min mormor gick ju bort för ett tag sen,
hon va allt värt. såg när hon dog o så...,
fattar faktiskt hur du känner dig.
hon får vila i fred din farmor <3
du ska veta att jag finns här om du behöver prata <3
vila i frid. <3
jag började nästan gråta..
johannah hon finns alltid hos dig. hon vaknar över dig bejbi.
vila i frid. <3
Jag vet hur det där känns.. :(</3
Men hon finns kvar hos dig fortfarande och det kommer hon alltid att göra :)<3
R.I.P<3!
jag håller med dej..
"varför ska man leva när man ändå ska dö?"
har hon dött :(
ååh. jag visste inte det<3
finns här iallafall(L)(L)
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jlwv/304940034/
Visa toppen
Show footer