May
Thursday 6 November 2008 photo 1/1
|
Vet fan inte ens vart jag ska börja..
Menar, varför ska man ens ha åsikter igentligen för?
Försöka kämpa för en bättre mänsklighet som aldrig lär sig något av sina misstag och bara blir värre och värre. Människor har i sin natur att förstöra sig själva ändå.
Liksom.. om man ändå verkligen har något vettigt att säga blir man stämplad som mentalt sjuk.
Om man är van vid 8 års ålder att folk kastar stenar på en, låser en utomhus naken, knuffar ut en när man lutar sig vid ett öppet fönster, sprider rykten, ger en namn, ger en blickar, misshandlar, allmänt blivit dåligt behandlad sen må dåligt över det sen blir man skickad till en psykolog som tror medeciner och "behandlingar" kan få en att se det positiva i det hela. Inte precis som om jag kommer göra mig själv illa, det finns så många som kan göra det åt mig. Det e lugnt.
DET E KLART MAN MÅR SKIT OM MAN BLIR BEHANDLAD SOM SKIT, VILKEN DEL AV DET ÄRE FOLK INTE FÖRSTÅR?
speciellt BARN kan vara riktigiga svin. Folk pratar ju om "mänskliga rättigheter" men som om man kan verkligen lita på det också? Om man blir riktigt dåligt behandlad vet man ju inte ens om det ska verkligen vara så eller inte.
Någon sa till mig tidigare, för inte så länge sen, det klokaste jag hört:
" Meningen med livet borde ändå vara att må bra och se till att andra gör det. "
Det lät så jävla vettigt, men människor är för dumma för att kunna gå mewd på något så simpelt. Det är tydligen SVÅRT i dagens samhälle att vara snällt. Sverige har inga lika hårda problem som mindre lyckligt lottade länder så vi blir VARANDRAS problem istället för att hjälpa varandra. Och folk är så jävla dumma för att kunna tänka själv! Vi är alla individer men vi VÄLJER att inte vara det.
Hur svårt kan det vara igentligen? Folk verkligen ANSTRÄNGER sig för att få andra att lida. Hur bra bild av mänskligheten har ni igentligen?? Vi har ju snart iprincip pajjat en hel planet och sen håller vi på att utrota oss själva också, ÄR NI OKEJ MED DET??
Jag erkänner att jag hellre sluppigt blivit född än att räkna ut den hårda vägen hur tragisk och sjuk den här världen blivit på grund av oss själva.
Jag hatar mänskligheten.
Och jag är lika mycket mänsklig som vem som helst.
Nyligen har jag upptäckt flera underbara stunder och varelser men.. Jag anser att det är omänskligt att vara en sann vän. Och jag har flera underbara kompisar jag skulle VERKLIGEN kunna göra vad som helst för, vad det nu skulle spela för roll?
" Är det bra med dig? "
Klart man svarar reflexmessigt " jaw ^^' "
Seriöst, om man bara skulle skrika allt man hade, vad man kände för något, skulle folk tro att man har något fel i huvudet. Ingen skulle ta en på allvar ändå.
FATTA va skönt det vore att bara få skrika sig hes " JAG ACCEPTERAR INTE DET HÄR OCH NI SKA FÅ IGEN FÖR DET HÄR " men dem gånger man försöker kommer bara antingen ett pip eller inget alls. Om jag fick en panel med en knapp som skulle spränga jorden skulle jag nog faktiskt tveka att trycka på den eftersom det kommer bli så förr eller senare iallafall. Men färre skulle ju dock lida av det dock.
Folk kämpar ju till gränsen av sin död för att vadå, leva i några år till SEN dö?
Men sen så skulle man ju inte alls palla leva i en evighet ändå.
Vi kan ju inte leva ensamma, vi kan inte leva tillsammans, vi kan inte låta bli att förstöra allt i vår omgivning, jag tycker vi är ganska dåliga på att leva överhuvudtaget.
Dem som är lyckliga skulle jag gärna vilja veta hur fan dem tänker, för jag kan verkligen inte förstå dem, skulle va skönt att bara INTE TÄNKA PÅ allt som händer.
Vart vill jag då komma med allt negativt jag snackar om?
INGEN ANING, någon som har förslag på hur fan vi ska kunna göra något åt allt vi utplånat?
DET BLIR JU ÄNDÅ BARA FEL HUR MYCKET VI ÄN FÖRSÖKER!
Bara ge någon en kram kan betyda mer för någon än vad man tror.
Men att säga " jag förstår hur det känns" är en lögn. Man kan ju inte förstå varandra 100 % oavsett hur lika vi är ju.. alla har ju något gemensamt och alla är olika. MEST OLIKA. Vi ska behöva ha inbördeskrig för att kunna övertyga andra om hur vi ska ha det när alla igentligen strävar efter samma mål.
Och nu finns det verkligen folk också som tänker efter och anstränger sig för att få folk i sin omgivning att trivas. sådanna behöver vi fler av.
Men på ett eller annat sätt blire bara fel ändå.
Jag har verkligen problem att se det positiva i det hela.
Och jag är på gott humör när jag skriver det här. ( iallafall bättre än vanligt )
Jag säger inte att jag vill ta livet av mig, vad skulle det tjäna någonting till när jag ändå kommer dö atomatiskt om några år ändå? Men jag säger att jag INTE accepterar mitt liv hittils. Eller jo faktiskt, det var 3 veckor som var verkligen perfekta. Jag saknar det faktiskt. Man kunde verkligen bara hoppa ur sängen och smälla upp fönstrerna och känna att det kommer bli en till bra dag. Att man kunde slappna av.
Saker och ting är annorlunda nu, allt förändras med tiden.
Jag vet inte ens riktigt vad jag tycker eller vart jag vill komma med det här..
Säger bara att mänskligheten borde ha en positiv förändring och gärna innan vi
UTPLÅNAT VARANDRA OCH OSS SJÄLVA!
Menar, varför ska man ens ha åsikter igentligen för?
Försöka kämpa för en bättre mänsklighet som aldrig lär sig något av sina misstag och bara blir värre och värre. Människor har i sin natur att förstöra sig själva ändå.
Liksom.. om man ändå verkligen har något vettigt att säga blir man stämplad som mentalt sjuk.
Om man är van vid 8 års ålder att folk kastar stenar på en, låser en utomhus naken, knuffar ut en när man lutar sig vid ett öppet fönster, sprider rykten, ger en namn, ger en blickar, misshandlar, allmänt blivit dåligt behandlad sen må dåligt över det sen blir man skickad till en psykolog som tror medeciner och "behandlingar" kan få en att se det positiva i det hela. Inte precis som om jag kommer göra mig själv illa, det finns så många som kan göra det åt mig. Det e lugnt.
DET E KLART MAN MÅR SKIT OM MAN BLIR BEHANDLAD SOM SKIT, VILKEN DEL AV DET ÄRE FOLK INTE FÖRSTÅR?
speciellt BARN kan vara riktigiga svin. Folk pratar ju om "mänskliga rättigheter" men som om man kan verkligen lita på det också? Om man blir riktigt dåligt behandlad vet man ju inte ens om det ska verkligen vara så eller inte.
Någon sa till mig tidigare, för inte så länge sen, det klokaste jag hört:
" Meningen med livet borde ändå vara att må bra och se till att andra gör det. "
Det lät så jävla vettigt, men människor är för dumma för att kunna gå mewd på något så simpelt. Det är tydligen SVÅRT i dagens samhälle att vara snällt. Sverige har inga lika hårda problem som mindre lyckligt lottade länder så vi blir VARANDRAS problem istället för att hjälpa varandra. Och folk är så jävla dumma för att kunna tänka själv! Vi är alla individer men vi VÄLJER att inte vara det.
Hur svårt kan det vara igentligen? Folk verkligen ANSTRÄNGER sig för att få andra att lida. Hur bra bild av mänskligheten har ni igentligen?? Vi har ju snart iprincip pajjat en hel planet och sen håller vi på att utrota oss själva också, ÄR NI OKEJ MED DET??
Jag erkänner att jag hellre sluppigt blivit född än att räkna ut den hårda vägen hur tragisk och sjuk den här världen blivit på grund av oss själva.
Jag hatar mänskligheten.
Och jag är lika mycket mänsklig som vem som helst.
Nyligen har jag upptäckt flera underbara stunder och varelser men.. Jag anser att det är omänskligt att vara en sann vän. Och jag har flera underbara kompisar jag skulle VERKLIGEN kunna göra vad som helst för, vad det nu skulle spela för roll?
" Är det bra med dig? "
Klart man svarar reflexmessigt " jaw ^^' "
Seriöst, om man bara skulle skrika allt man hade, vad man kände för något, skulle folk tro att man har något fel i huvudet. Ingen skulle ta en på allvar ändå.
FATTA va skönt det vore att bara få skrika sig hes " JAG ACCEPTERAR INTE DET HÄR OCH NI SKA FÅ IGEN FÖR DET HÄR " men dem gånger man försöker kommer bara antingen ett pip eller inget alls. Om jag fick en panel med en knapp som skulle spränga jorden skulle jag nog faktiskt tveka att trycka på den eftersom det kommer bli så förr eller senare iallafall. Men färre skulle ju dock lida av det dock.
Folk kämpar ju till gränsen av sin död för att vadå, leva i några år till SEN dö?
Men sen så skulle man ju inte alls palla leva i en evighet ändå.
Vi kan ju inte leva ensamma, vi kan inte leva tillsammans, vi kan inte låta bli att förstöra allt i vår omgivning, jag tycker vi är ganska dåliga på att leva överhuvudtaget.
Dem som är lyckliga skulle jag gärna vilja veta hur fan dem tänker, för jag kan verkligen inte förstå dem, skulle va skönt att bara INTE TÄNKA PÅ allt som händer.
Vart vill jag då komma med allt negativt jag snackar om?
INGEN ANING, någon som har förslag på hur fan vi ska kunna göra något åt allt vi utplånat?
DET BLIR JU ÄNDÅ BARA FEL HUR MYCKET VI ÄN FÖRSÖKER!
Bara ge någon en kram kan betyda mer för någon än vad man tror.
Men att säga " jag förstår hur det känns" är en lögn. Man kan ju inte förstå varandra 100 % oavsett hur lika vi är ju.. alla har ju något gemensamt och alla är olika. MEST OLIKA. Vi ska behöva ha inbördeskrig för att kunna övertyga andra om hur vi ska ha det när alla igentligen strävar efter samma mål.
Och nu finns det verkligen folk också som tänker efter och anstränger sig för att få folk i sin omgivning att trivas. sådanna behöver vi fler av.
Men på ett eller annat sätt blire bara fel ändå.
Jag har verkligen problem att se det positiva i det hela.
Och jag är på gott humör när jag skriver det här. ( iallafall bättre än vanligt )
Jag säger inte att jag vill ta livet av mig, vad skulle det tjäna någonting till när jag ändå kommer dö atomatiskt om några år ändå? Men jag säger att jag INTE accepterar mitt liv hittils. Eller jo faktiskt, det var 3 veckor som var verkligen perfekta. Jag saknar det faktiskt. Man kunde verkligen bara hoppa ur sängen och smälla upp fönstrerna och känna att det kommer bli en till bra dag. Att man kunde slappna av.
Saker och ting är annorlunda nu, allt förändras med tiden.
Jag vet inte ens riktigt vad jag tycker eller vart jag vill komma med det här..
Säger bara att mänskligheten borde ha en positiv förändring och gärna innan vi
UTPLÅNAT VARANDRA OCH OSS SJÄLVA!
Det är ju... äähh alla andra har ju redan skrivit det man kan skriva om det här men jag tänker KRAMA fler människor från och med nu.
btw så tycker jag det vore bra att utrota mänskligheten och om alla blir homosexuella så kan vi otrota den i kärlek! :'D
Jag har inte heller alltid haft det så himla bra, även om jag är övertygad om att du har fått leva igenom mycket mer skit än jag, både fysiskt och psykiskt. Men jag har det bra nu, jag umgås med människor som får mig att må bra, gör saker som gör mig glad, ovh visst tänker jag på allt dåligt också men jag låter det inte slå ner mig. För att känna sig värdelös gör ingenting bättre, varken för en själv eller för någon annan.
Jag hörde också något väldigt vist en gång, tror det var i en låt eller något, men iaf "Det är inte hur man har det, det är hur man tar det". Och det stämmer ju verkligen. Man kan ju sitta där, i sitt egna rum, vid sin egen dator, med sin dyra mp3, sina schyssta vänner, sin familj, oc ändå må skit, samtidigt som det finns de som knappt har något alls och ändå är lyckliga, för att solen skiner, för att de finns, för att de i alla fall lever. Det tål att tänkas på...
... <3
På ett mer globalt perspektiv kan man inte göra så mycket mer än att göra småsaker. Eller försöka aktivera sig och kämpa mot miljöförstöring, t. ex.
Men det viktigaste man kan göra är att rädda sig själv. Och det gör man genom att våga vara egoistisk ibland, tänka att "åt helvete med världen, jag har underbara vänner, går ett hyfsat kul program, och har hela livet framför mig".
No need to feel pain then, ey?
De människorna kanske inte är en majoritet men man får inte glömma att det inte bara finns onda människor utan även snälla. Nu blev det ännu mer flummigt >.< ska nog gå och lägga mig. SOV GOTT!
DÄRFÖR äre så kul att sjunga i ett band, man får ta en mick och skrika allt vad man har och folk verkligen LYSSNAR på en
Men man borde behöva söka något slags "åsiktslicens", egentligen, som visar att man kan hantera friheten att uttrycka sig. Det är så många som inte kan det i dagsläget.
Människor är egentligen väldigt onda av sig, vi förstör för oss själva och varandra.
Men det är då såna människor som du behövs.
Och man ska säga det man känner. Alltid.
Btw, så är du en av de människor som det behövs fler av.
<3
WOAOW, varje gång man gick på stan.
( men ja, jag hare jobbigt..! >,>' kan jag faktiskt säga)
28 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/joche4/291555259/
Visa toppen
Show footer