Thursday 8 September 2011 photo 10/10
|
18 år:
2011-06-20 06:18:51
En hård klump hinner bildas i Johanes bröst medan han väntar på att Leo ska reagera. En alldeles iskall klump av rädsla som biter sig fast och får kalla kårar att gå längs med hans ryggrad. Eller är det regnet? Det kanske är regnet... När han hör Leos ord behöver han ett par sekunder för att det ska gå in helt. Sen är det som om all den där isen inom honom smälter på en gång och rämnar i full fart som ett enormt snöskred av oro och ovisshet som försvinner.
Leo är kär i Johanes. Johanes är kär i Leo. Vad som finns mer i denna kaosfyllda värld och vad som kommer att hända i den mörka framtiden spelar just nu ingen roll. Allt sådant är totalt överskuggat av den enorma vissheten som kommer över honom. Han är kär i någon som är kär tillbaka. Finns det något vackrare någonstans i världen? Kommer han någonsin i framtiden att uppleva något lika underbart? Skulle inte tro det nej... Så varför bry sig om något annat än denna oerhörda lycka?
Det är ren förvåning som får Johanes att helt stilla låta Leo ge honom en kyss utan att så mycket som vända ner huvudet för att göra det lättare för honom. Den andra gången är han mer beredd och lutar ner huvudet för att försiktigt forma läpparna så att kyssen blir ömsesidig. Det kittlar till i läpparna och den kittlande känslan fyller honom från topp till tå. Det känns alldeles nytt och spännande som om det hade varit hans allra första kyss. Och på ett sätt är det det också. Det är den första kyssen som han verkligen menat något med, på riktigt. Det betydde mer än en flirt eller en akt av förvirring eller hämnd. Mer än en lek... Och de vet om det båda två...
Johanes möter Leos blick, fortfarande med en ganska förundrad min och lägger sedan upp båda händerna i det gyllene, våta håret, nu med tillräcklig tilltro till att Leo inte ska smita iväg trots att Johanes inte längre håller fast honom lika hårt. Han kommer att stanna kvar, åtminstone ett tag till... Det är den vetskapen som får Johanes att ta det riktigt långsamt och försiktigt när han sluter sina ögon, lutar sig in och påbörjar en mjuk och öm kyss, full av känslor.
Samma dag som Johanes fyllde 18 gick han ut Yggdrasil och hade en stor fest i Vanheim, med massor av folk. Festen spårade ur rejält då Johanes hällt kärleksdryck i bålen och folk började snart kyssas, slåss och göra allmänt galna saker. Då Johanes fått nog av allt kaos sprang han ut i regnet. Där mötte han Leo och de började att reda ut vad som egentligen hänt mellan dem. Efter att ha erkänt att de kände något för varandra försvann de båda iväg tillsammans för att fortsätta "prata" på värdshuset. I ett mycket tårfyllt avsked skildes till slut de två åt och Johanes åkte hem till sin syster för att tillbringa sommaren där. Då han skickade många brev till Leo utan att få svar gav han till slut upp och åkte till Paris som planerat för att studera magisk frisering och skönhetsvård.
I Paris levde han till en början som om varje dag var den sista och njöt fullt ut av mat, dryck och "umgänge" med ständigt nya människor som han hittade både i de magiska kvarteren och i mugglarnas Paris. Efter ett tag började hans utsvävande liv slå tillbaka mot honom och han hade inte längre råd att betala hyran på sin lägenhet. Snart såg han det som sin enda utväg att börja jobba med det enda han tyckte sig vara bra på: att finnas till för de som behövde lite "sällskap" och var villiga att betala för det. Detta jobb blev alltmer tröttsamt för honom och han fick en dag ett erbjudande av fransmannen Eric Lefevre som han inte kunde tacka nej till. Han flyttade in i dennes lägenhet och inledde ett förhållande med denna man som såsmåningom visade sig vara rejält kontrollerande och till och med våldsam. Johanes träffade till sin stora glädje Leo under påsken och insåg att han fortfarande hade känslor för honom, ja starka sådana till och med. Han försökte stå ut så gott han kunde den sista tiden i Paris för att kunna gå klart sin utbildning och fick hjälp av sin mor som kom och hälsade på för att sedan betala boende för honom. Johanes avslutade på så vis förhållandet med Eric, sitt första riktiga förhållande. Han återvände till Vanheim för att söka jobb - ett ordentligt sådant denna gång.
Ja, det är åtminstone vad han planerat... Men som ni kanske har märkt så blir det sällan som Johanes planerar...
2011-06-20 06:18:51
En hård klump hinner bildas i Johanes bröst medan han väntar på att Leo ska reagera. En alldeles iskall klump av rädsla som biter sig fast och får kalla kårar att gå längs med hans ryggrad. Eller är det regnet? Det kanske är regnet... När han hör Leos ord behöver han ett par sekunder för att det ska gå in helt. Sen är det som om all den där isen inom honom smälter på en gång och rämnar i full fart som ett enormt snöskred av oro och ovisshet som försvinner.
Leo är kär i Johanes. Johanes är kär i Leo. Vad som finns mer i denna kaosfyllda värld och vad som kommer att hända i den mörka framtiden spelar just nu ingen roll. Allt sådant är totalt överskuggat av den enorma vissheten som kommer över honom. Han är kär i någon som är kär tillbaka. Finns det något vackrare någonstans i världen? Kommer han någonsin i framtiden att uppleva något lika underbart? Skulle inte tro det nej... Så varför bry sig om något annat än denna oerhörda lycka?
Det är ren förvåning som får Johanes att helt stilla låta Leo ge honom en kyss utan att så mycket som vända ner huvudet för att göra det lättare för honom. Den andra gången är han mer beredd och lutar ner huvudet för att försiktigt forma läpparna så att kyssen blir ömsesidig. Det kittlar till i läpparna och den kittlande känslan fyller honom från topp till tå. Det känns alldeles nytt och spännande som om det hade varit hans allra första kyss. Och på ett sätt är det det också. Det är den första kyssen som han verkligen menat något med, på riktigt. Det betydde mer än en flirt eller en akt av förvirring eller hämnd. Mer än en lek... Och de vet om det båda två...
Johanes möter Leos blick, fortfarande med en ganska förundrad min och lägger sedan upp båda händerna i det gyllene, våta håret, nu med tillräcklig tilltro till att Leo inte ska smita iväg trots att Johanes inte längre håller fast honom lika hårt. Han kommer att stanna kvar, åtminstone ett tag till... Det är den vetskapen som får Johanes att ta det riktigt långsamt och försiktigt när han sluter sina ögon, lutar sig in och påbörjar en mjuk och öm kyss, full av känslor.
Samma dag som Johanes fyllde 18 gick han ut Yggdrasil och hade en stor fest i Vanheim, med massor av folk. Festen spårade ur rejält då Johanes hällt kärleksdryck i bålen och folk började snart kyssas, slåss och göra allmänt galna saker. Då Johanes fått nog av allt kaos sprang han ut i regnet. Där mötte han Leo och de började att reda ut vad som egentligen hänt mellan dem. Efter att ha erkänt att de kände något för varandra försvann de båda iväg tillsammans för att fortsätta "prata" på värdshuset. I ett mycket tårfyllt avsked skildes till slut de två åt och Johanes åkte hem till sin syster för att tillbringa sommaren där. Då han skickade många brev till Leo utan att få svar gav han till slut upp och åkte till Paris som planerat för att studera magisk frisering och skönhetsvård.
I Paris levde han till en början som om varje dag var den sista och njöt fullt ut av mat, dryck och "umgänge" med ständigt nya människor som han hittade både i de magiska kvarteren och i mugglarnas Paris. Efter ett tag började hans utsvävande liv slå tillbaka mot honom och han hade inte längre råd att betala hyran på sin lägenhet. Snart såg han det som sin enda utväg att börja jobba med det enda han tyckte sig vara bra på: att finnas till för de som behövde lite "sällskap" och var villiga att betala för det. Detta jobb blev alltmer tröttsamt för honom och han fick en dag ett erbjudande av fransmannen Eric Lefevre som han inte kunde tacka nej till. Han flyttade in i dennes lägenhet och inledde ett förhållande med denna man som såsmåningom visade sig vara rejält kontrollerande och till och med våldsam. Johanes träffade till sin stora glädje Leo under påsken och insåg att han fortfarande hade känslor för honom, ja starka sådana till och med. Han försökte stå ut så gott han kunde den sista tiden i Paris för att kunna gå klart sin utbildning och fick hjälp av sin mor som kom och hälsade på för att sedan betala boende för honom. Johanes avslutade på så vis förhållandet med Eric, sitt första riktiga förhållande. Han återvände till Vanheim för att söka jobb - ett ordentligt sådant denna gång.
Ja, det är åtminstone vad han planerat... Men som ni kanske har märkt så blir det sällan som Johanes planerar...
Annons