orkaorkaorkaorka, du har tagit mitt hjärta jag vill fan ha tillbaka det jag orkar inte ha det så här gråta över dig jag orkar det inte mer. kan det inte bli som förut när allt var lätt? du var min andra halva du vet allt om mig och då menar jag allt! inte en ända hemlighet har jag för dig för det har inte hänt någon hemlighet sen du gick sen du gick har allt varit ryckten eller nåt men du har alltid vetat allt om mig. jag orkar inte gå runt och sakna dig både du och jag vet att jag inte mår bra av det och du kanske mår bra av det. det vet jag inte eftersom att du inte säger eller berättar något längre. men det funkar inte du måste fan komma tillbaka nu! varför håller du på så här? det som hände har hänt kan vi hoppa över den månaden och börja om nu? glömma all skit och börja om från början eller där vi sluta innan allt blev "bra" som det inte blev. med dig har jag bäst minnen du lyssnade alltid när jag hade problem, du förstod alltid, fick mig alltid glad, allt blev alltid bättre bara av att du fanns. nu har jag mått dåligt så jävla länge att det inte bara drabbar mig psykiskt utan fyskiskt också jag bryts ner bara mer och mer. men du kanske inte märker det men jag gör det. varje dag blir en dag mindre men så har det ju alltid varit en dag närmare döden. men innan var en dag ett nytt minne en ny upplevelse att alltid komma ihåg. jag vill inte glömma det vi hade innan allt dåligt hände, som du verkar försöka med men det tänker inte jag. du får säga vad du vill jag kommer alltid minnas dig och jag tänker kämpa tills jag mår bra och det blir som förut igen.

allt cpar just nu.