Tuesday 21 April 2009 photo 2/3
|
Du försvinner långsamt iväg ur min syn. Det blir suddigt, jag måste svälja klumpen. För snart kvävs jag. Jag tänker sträcka ut mig, så långt jag kan det lovar jag. Så att jag kan ta allt jag har som betyder något och dra det till mig. Men är du längre bort än vad jag kan nå, då tänker jag inte kämpa mer för jag orkar inte. Det var nästan två år sen och jag ser dig knappt längre, inte ens i mitt huvud.
Annons