fredag 19 oktober 2007 bild 1/2
![]() ![]() ![]() |
ingen är som du malin, denna texten är ett av bevisen. den är vacker mycket vacker. jag skulle vilja kalla det äkta kärlek För andra gången i mitt liv kände jag mig komplett. Jag såg dig, du stod ett par meter framför mig, med solen i ögonen. Du var så otroligt vacker... En pärla från havets skattkammare. Dina vita fjädrar och ljusrosa nätta små fötter... Den prickiga stjärten. Du sträckte på halsen och jag kände hur du log mot mig. Vi delade macka, du & jag. Visst var jag hungrig, men vi delade lika. Du fick korven och osten. Jag såg hungern i dina tindrande ögon. Tacksamheten för det lilla jag gav dig, som kom att bli så viktigt för vår vänskap. Det var så vår alltför korta kärlekshistoria började... Mat vs Kärlek. Jag gav dig mat, du gav mig kärlek. En fågels kärlek är oslagbar. En solig oktoberdag satt jag på trappan i Louisiana med mina vänner. En underbar liten mås kom emot mig. Det klickade direkt mellan oss. Jag vet att vi inte talar samma språk du & jag, men vi förstår varandra. På en spirituell nivå som ingen annan kan förstå. Själsfränder. Det var kärlek vid första ögonkastet, så vi gifte oss. Det var kanske inget kyrkligt bröllop, men det var fint. Ingen präst. Vi behöver ingen präst Gusten! Vi gav varandra våra löften i tysta tankar. Vi behöver inga ringar. Ringar har man bara för att bevisa något för alla andra. Men du & jag, Gusten, vi behöver inte bekräftelse från mängden. Vi kommer från skilda världar, men kärleken övervinner allt. Nu är det officiellt, Malin & Gusten Svensson. För alltid du & jag älskling. Jag vet att det är brukligt att ta mannens efternamn, men tjaaa, let's face it, Malin Mås är ingen fördel om man ska söka jobb... I skrivande stund känner jag gråten bubbla upp inom mig. Tårarna bränner som lava under mina ögonlock. En klump i halsen. När mackan var slut och din mage var full förstod vi båda vad som väntade... Du bredde ut dina ståtliga vingar och seglade fjäderlätt iväg, bort från mig. Med det blågröna havet under dig och mig i backspegeln for du. Varför lämndade du mig Gusten? Jag behöver ju dig! Jag är hemma nu, Gusten. Hälsa på mig om du vill, jag bor i Värnamo. Jag saknar dig så otroligt, och jag kommer alltid att älska dig. Du har en bestående plats på första parkett i mitt hjärta. Du & jag, Gusten, glöm aldrig det.
Annons