Sunday 23 November 2008 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Bara snö överallt. Helt enkelt. Bara snö. Det gör mig lycklig.
Det är så skönt att bara kunna släppa det där, det som har ett behov att bara vara där. I mitt huvud. Hela tiden. Det som hånar mig och vägrar släppa taget. Det har redan gjort avtryck på mitt stackars frukostbord.
Att stå på sina egna ben är inte alltid så kul, mestadels förvirrande. Behovet av någon som kan ta emot när jag faller, utan att döma mig för mina handlingar känns stort. Fast ändå obetydligt.
Utanför fönstret faller snön, jag tänker på dig och jag tänker på det. mestadels på det. Ibland får jag för mig att det kunde varit annorlunda, bara för sekunderna senare inte bry mig. Jag önskar att det kan ändras men jag ångrar inte dig och inte det. Det var bra för något jag i efterhand förstått. Trots allt så vandrar ångest vid min sida var gång jag går förbi det där som hånar mig på fruksotbordet.
Jag önskar att det kunde ändras. Trots att jag är lycklig, då snön faller som krossat glas utanför mitt fönster.
Det är så skönt att bara kunna släppa det där, det som har ett behov att bara vara där. I mitt huvud. Hela tiden. Det som hånar mig och vägrar släppa taget. Det har redan gjort avtryck på mitt stackars frukostbord.
Att stå på sina egna ben är inte alltid så kul, mestadels förvirrande. Behovet av någon som kan ta emot när jag faller, utan att döma mig för mina handlingar känns stort. Fast ändå obetydligt.
Utanför fönstret faller snön, jag tänker på dig och jag tänker på det. mestadels på det. Ibland får jag för mig att det kunde varit annorlunda, bara för sekunderna senare inte bry mig. Jag önskar att det kan ändras men jag ångrar inte dig och inte det. Det var bra för något jag i efterhand förstått. Trots allt så vandrar ångest vid min sida var gång jag går förbi det där som hånar mig på fruksotbordet.
Jag önskar att det kunde ändras. Trots att jag är lycklig, då snön faller som krossat glas utanför mitt fönster.