Monday 6 July 2009 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Flickan i silverkjol dinglar med benen från kanten av månen.
Lyssnar på det höga ljudet nerifrån från guldsaxofonen.
Tar ett skutt och vinden fångar hennes kjol.
Månen lyser på den, den skiner som en sol.
Hon dalar långsamt ned och får fäste med sin fot.
Hennes öra vidgas och hon hör ännu en glimmande not.
Musiken kommer svävande från husets fjärde knut.
Hon tar några steg närmre, men plötsligt tar musiken slut.
En man står och huttrar med en saxofon i sin hand.
Hans ansikte döljs svart i skuggans mörka rand.
"Snälla spela mer", ber flickan och rusar dit.
Mannen står tyst och flyttar huvudet en bit.
Han är ung utan ett leende där nära.
"Att spela för er, fröken Månstråle, vore en evig ära."
Och än en gång musiken flödar genom den sovande stan.
Fingrarna rör sig hit och dit på klaffar, han är van.
Flickan nästan somnar men kylan håller henne klar.
Hon önskar hon kunde lyssnat såhär i alla sina dar.
Men månen kallar henne tillbaka, hon långsamt reser sig.
"Min kära pojke, kom hit var kväll och spela lite för mig."
Mannen nickar, ser henne lyfta, upp i himlaskyn.
Hon sätter sig vid månens kant och somnar lysande om hyn.
Lyssnar på det höga ljudet nerifrån från guldsaxofonen.
Tar ett skutt och vinden fångar hennes kjol.
Månen lyser på den, den skiner som en sol.
Hon dalar långsamt ned och får fäste med sin fot.
Hennes öra vidgas och hon hör ännu en glimmande not.
Musiken kommer svävande från husets fjärde knut.
Hon tar några steg närmre, men plötsligt tar musiken slut.
En man står och huttrar med en saxofon i sin hand.
Hans ansikte döljs svart i skuggans mörka rand.
"Snälla spela mer", ber flickan och rusar dit.
Mannen står tyst och flyttar huvudet en bit.
Han är ung utan ett leende där nära.
"Att spela för er, fröken Månstråle, vore en evig ära."
Och än en gång musiken flödar genom den sovande stan.
Fingrarna rör sig hit och dit på klaffar, han är van.
Flickan nästan somnar men kylan håller henne klar.
Hon önskar hon kunde lyssnat såhär i alla sina dar.
Men månen kallar henne tillbaka, hon långsamt reser sig.
"Min kära pojke, kom hit var kväll och spela lite för mig."
Mannen nickar, ser henne lyfta, upp i himlaskyn.
Hon sätter sig vid månens kant och somnar lysande om hyn.