September 2009
jag saknar det som en gång var... När Dina steg har tystnat, finns ändå ekot kvar. När Dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i våra hjärtan, tar fram dem då och då. Så kommer
Ibland känner ja bara för att le, eller håna dej rätt upp i fejjan ör du gör som du gör. Du fattar inte att de du håller på med bara är fjolligt o töntigt ju. Tror att folk kan klara sej ut
Ibland är det tungt att berätta sanningen, som gjort mej till den jag är. Ibland har ja tänkt berätta, men ändå inte vågat,tänkt att allt skulle ändras men nu, nu vågade ja.... Och det var