January
Wednesday 24 September 2008 photo 3/3
|
Morfar<3
saknar dej bara mer o mer ju längre tiden går...
Jag avskyr att se hur allt förändras pga att du inte finns kvar mer.
Alla dina prylar finns inte kvar mer, allt är bort plockat...Känns på ngt sätt som om man bara ska blunda för då-tiden o bara se framåt, glömma bort hur allt en gång var. Men innerst inne vet ja att de inte är så, de e bara ja som känenr som ja gör, men de borde ja väl få göra? eller?
De är nu alla minnen börjar komma upp, minns hur ja som liten cyklade bort till mormor o morfar när dom var i byn, o han såg alltid lika glad ut när man kom. Ja minns hur ja fick sitta i hans knä i grävmaskinen när ja va liten, ja minns alla gånger i Varberg när vi va där med husvagnen, minns alla släktkalas, alla högtider, när vi va i sälen, minns mina bråk med morfar, han ville gärna va lite små jävlig mot mej ibland. hehe. De starkaste minnena jag har är när ja bodde hos dom under en månad och julafton var ngt oerhört hemskt att komma ihåg...Man såg smärtan han bar, men han ville så gärna se glad ut inför oss alla...ååw min lilla morfar :(
Veckan när han låg på sjukhus, de va den värsta tiden ngnsin, har aldrig haft så mkt funderingar i huvudet som ja hade då....
Nu vill ja bara träffa morfar, få den där klappen på ryggen och höra hans lilla skratt igen... Fast innrerst inne vet jag att det kmr dröja flera år innan jag får träffa honom igen, träffa min morfar i himlen <3 När ja kmr dit, då vill ja att allt ska bli som förr<3
Skulle vilja träffa morfar nu, sitta på månen o dingla med benen han o ja, så som ja fick sitta i hans famn... Å fan morfar, saknar tiden så mkt <3
Om ett tag ses vi morfar <3
saknar dej Stig Ingemar Johansson 22/4 2008 <3
saknar dej bara mer o mer ju längre tiden går...
Jag avskyr att se hur allt förändras pga att du inte finns kvar mer.
Alla dina prylar finns inte kvar mer, allt är bort plockat...Känns på ngt sätt som om man bara ska blunda för då-tiden o bara se framåt, glömma bort hur allt en gång var. Men innerst inne vet ja att de inte är så, de e bara ja som känenr som ja gör, men de borde ja väl få göra? eller?
De är nu alla minnen börjar komma upp, minns hur ja som liten cyklade bort till mormor o morfar när dom var i byn, o han såg alltid lika glad ut när man kom. Ja minns hur ja fick sitta i hans knä i grävmaskinen när ja va liten, ja minns alla gånger i Varberg när vi va där med husvagnen, minns alla släktkalas, alla högtider, när vi va i sälen, minns mina bråk med morfar, han ville gärna va lite små jävlig mot mej ibland. hehe. De starkaste minnena jag har är när ja bodde hos dom under en månad och julafton var ngt oerhört hemskt att komma ihåg...Man såg smärtan han bar, men han ville så gärna se glad ut inför oss alla...ååw min lilla morfar :(
Veckan när han låg på sjukhus, de va den värsta tiden ngnsin, har aldrig haft så mkt funderingar i huvudet som ja hade då....
Nu vill ja bara träffa morfar, få den där klappen på ryggen och höra hans lilla skratt igen... Fast innrerst inne vet jag att det kmr dröja flera år innan jag får träffa honom igen, träffa min morfar i himlen <3 När ja kmr dit, då vill ja att allt ska bli som förr<3
Skulle vilja träffa morfar nu, sitta på månen o dingla med benen han o ja, så som ja fick sitta i hans famn... Å fan morfar, saknar tiden så mkt <3
Om ett tag ses vi morfar <3
saknar dej Stig Ingemar Johansson 22/4 2008 <3
Visa toppen
Show footer