Jag lever i sviterna av en lögn skickad tusen gånger.

Famlar runt i efterdyningarna av envis ånger.

Trevar mig fram här för att hitta en väg ut.

Etablerar sanningen att det aldrig blir som förut.

Irrar runt i en gammal dimma av svunnen tid.
Letar efter lågan i askan av försvunnen frid.
Läser stjärnorna i hopp om att hitta tillbaka.
Men allt de visar är en eld som inte vill spraka.

Följer den röda tråden för att hitta min silverkant.
Återberättar lögnen för att hitta något som är sant.
Rannsakar skälen som gav upphov till det bistra slutet.
Fastän jag fortfarande andas och lever i något förflutet.

Jag vänder på stenar men aldrig på blad.
Letar efter tappade meningar i en bruten fasad.
Låter inte vingarna växa för jag vill inte flyga.
Men tårarna som faller är nog för att övertyga.

Människor utan ben säger åt mig att springa.
Men ett ärligt avslut kan man aldrig tvinga.
Så jag låter timglasets eviga sand få rinna ner,
Tills hjärtat i mitt bröst säger att det inte orkar mer.

Instämmer med han där under. Jag började läsa här för ett tag sedan, och jag tänker aldrig sluta! När jag satt uppe på kvällarna och inte hade något annat för mig, gick jag in här och läste det jag hade missat. Läste nonstop tills jag hade läst allt. Och nu går jag in här varje dag. Jag har alltid gillat att skriva, så länge jag kan minnas. Allt från berättelser till dikter. Men sen jag började läsa allt detta du skrivit, fick jag ännu mer motivation till att börja ta det hela på lite mer allvar. Du skriver för det mesta dikter som rimmar, och jag provade att göra likadant. Jag är så oerhört inponerad över ditt ordföråd! Du använder fina ord och det gör dikterna ännu bättre. Du är som "förebilden" om man kan säga så, och allt det du skriver får mig att tänka att man kan. Alltså, att vem som helst kan faktiskt bli såhär duktig. Även jag. Du har fått mig att typ... få mer "självförtroende", kan man säga så? Genom att tänka att man kan, bara man vill. Med dina texter har jag börjat tänka annorlunda på saker och ting. Alltså, på olika sätt. Tack för att du skriver här och ger andra motivation och insperation! Efter att jag började läsa det du skriver, började jag skriva allt mer och mer. Nu har jag en hel mapp med mycket papper i. Ville bara säga att dina texter uppskattas något enormt! Tack.

Du känner inte mig, men jag är en vän till en vän till en vän. Om du förstår. Ville egentligen bara säga att det är mycket få texter utanför musik som rörde mig så mycket som din text "Just nu". Den var grymt vacker. Jag har läst alla dagar och nu känns det som om du var min vän medan du bara vet mitt förnamn. Tänkte säga tack. För att du får mig tänka positivt på saker som jag egentligen ville undvika.

kul med en dikt som inte bara handlar om kärlek! (? eller? xD)
"vänder på stenar men aldrig på blad" - skitsnyggt!

Duu? Dina texter är uuunderbara! Och om du vill anteckna så blir jag 15 år om ungefär 45 minuter, och om 3 timmar är jag påväg t frankrike, au revoir ! ;)

Du gillar väl kärleksaker? skulle vilja en länka en blogg :D kanske att du gillar den, kanske inte. Men jag tycker den är awesome anyway.