December
Sunday 21 December 2008 photo 1/1
|
Knarkare är ganska jobbiga jävlar. De har alltid fula kläder, de är magra och oftast långhåriga, alternativt har de inget hår alls. Oftast har de snötvättade jeans från 1984, läderjacka och luktar illa. Knarkartjejerna heter oftast Bettan eller Maggan. Knarkarkillarna heter oftast Bengan eller BG. Knarkare vill inte jobba, allt de vill är att skaffa en till fix. Alla knarkare använder sprutor, det ligger blodiga sprutor överallt hemma hos knarkare som man får akta sig för att trampa på, då får man HIV och dör.
När knarkare börjar knarka är det alltid en äldre kille som sätter en spruta i armen på en ung vacker flicka, som genast blir förälskad och måste bli prostituerad. Knarkare måste ha mycket pengar hela tiden för att knark kostar. Därför är alla knarkare prostituerade. En del dealar också, men då är de oftast också prostituerade vid sidan om. De flesta knarkare stjäl bilar och bryter sig in i sommarstugor med slitna kofötter. Att knarka är ganska romantiskt. Även prostitution är oftast romantiskt, alla knarkare gillar att knulla hela tiden. Knarkarna har alltid fantastiskt sex (ibland har de stora sår på kroppen, men ändå älskar de i precis lagom skum belysning så man slipper se såren). När knarkare tar knark är allt underbart hela tiden. Då drömmer de små rosa drömmar och smeker varandra ömt. De är olyckliga på ett vackert sätt.
Knarkare går på socialbidrag och knarkar genast upp alla pengarna. Sedan ber de om mer för att jävlas, och då får de nya pengar som de förstås också gör slut på direkt. Knarkare är alltid hemlösa och alla hemlösa får skylla sig själva när de knarkar istället för att bara skaffa ett jobb. Det är både sant att knarkare får skylla sig själva när de aldrig slutar och att knarkare aldrig slutar knarka på riktigt. Symboliskt kan man ibland låta knarkare göra billiga urinprov så man ser att det inte är en massa knark i kisset. Eftersom knarkare alltid är opålitliga som fan måste man titta så de inte stoppar i tvål i urintestet med fingrarna.
Om det verkar vara en särskild speciell knarkare som ser bra ut eller har trevliga, alternativt betydelsefulla föräldrar kan man ibland låta den göra en så kallad behandling. Gamla knarkare är det ingen idé att ge behandling, de är så fula och hjärnskadade. Det krävs inte mycket för att få kalla sig behandlingshem, man måste bara tro på något och inkassera pengar från de sociala myndigheterna. Anledningen till detta är att knarkare ändå alltid tar återfall genast och börjar knarka igen. Det blir helt enkelt slöseri med resurserna. I Asien skjuter man knarkare i bakhuvudet direkt istället.
Det är romantiskt att knarka ihjäl sig. Oftast sker det i ett hav med bubblor som rusar upp till ytan, över rosenblad utströdda på en säng eller i ett lyxigt badkar. Alla flickvännerna blir ledsna medan knarkaren ligger där vackert vit med lockigt hår och badskum upp till midjan ungefär, så att man kan se att han är en förlust för världen. Alla knarkare dör till sist eftersom de aldrig slutar. Det är sant att narkomani inte går att bota. Då måste knarkaren isåfall tro på Gud. Det är svårt för de flesta knarkare eftersom alla knarkare hade en olycklig barndom och inte tror på någonting.
När knarkare börjar knarka är det alltid en äldre kille som sätter en spruta i armen på en ung vacker flicka, som genast blir förälskad och måste bli prostituerad. Knarkare måste ha mycket pengar hela tiden för att knark kostar. Därför är alla knarkare prostituerade. En del dealar också, men då är de oftast också prostituerade vid sidan om. De flesta knarkare stjäl bilar och bryter sig in i sommarstugor med slitna kofötter. Att knarka är ganska romantiskt. Även prostitution är oftast romantiskt, alla knarkare gillar att knulla hela tiden. Knarkarna har alltid fantastiskt sex (ibland har de stora sår på kroppen, men ändå älskar de i precis lagom skum belysning så man slipper se såren). När knarkare tar knark är allt underbart hela tiden. Då drömmer de små rosa drömmar och smeker varandra ömt. De är olyckliga på ett vackert sätt.
Knarkare går på socialbidrag och knarkar genast upp alla pengarna. Sedan ber de om mer för att jävlas, och då får de nya pengar som de förstås också gör slut på direkt. Knarkare är alltid hemlösa och alla hemlösa får skylla sig själva när de knarkar istället för att bara skaffa ett jobb. Det är både sant att knarkare får skylla sig själva när de aldrig slutar och att knarkare aldrig slutar knarka på riktigt. Symboliskt kan man ibland låta knarkare göra billiga urinprov så man ser att det inte är en massa knark i kisset. Eftersom knarkare alltid är opålitliga som fan måste man titta så de inte stoppar i tvål i urintestet med fingrarna.
Om det verkar vara en särskild speciell knarkare som ser bra ut eller har trevliga, alternativt betydelsefulla föräldrar kan man ibland låta den göra en så kallad behandling. Gamla knarkare är det ingen idé att ge behandling, de är så fula och hjärnskadade. Det krävs inte mycket för att få kalla sig behandlingshem, man måste bara tro på något och inkassera pengar från de sociala myndigheterna. Anledningen till detta är att knarkare ändå alltid tar återfall genast och börjar knarka igen. Det blir helt enkelt slöseri med resurserna. I Asien skjuter man knarkare i bakhuvudet direkt istället.
Det är romantiskt att knarka ihjäl sig. Oftast sker det i ett hav med bubblor som rusar upp till ytan, över rosenblad utströdda på en säng eller i ett lyxigt badkar. Alla flickvännerna blir ledsna medan knarkaren ligger där vackert vit med lockigt hår och badskum upp till midjan ungefär, så att man kan se att han är en förlust för världen. Alla knarkare dör till sist eftersom de aldrig slutar. Det är sant att narkomani inte går att bota. Då måste knarkaren isåfall tro på Gud. Det är svårt för de flesta knarkare eftersom alla knarkare hade en olycklig barndom och inte tror på någonting.
Visa toppen
Show footer