Saturday 28 March 2009 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Jag har följt HIF aktivt sedan 2003, och innan dess sporadiskt från 1999. En lång resa och ständigt skrivs det nya kapitel, pennan tappar aldrig sin entusiasm. Min första match på Olympia såg jag 2000 med mitt fotbollslag, och betydelsen av lagbiljetter till unga killar och tjejer ska inte underskattas. HIF har av bara mitt forna lag skapat sig tre hyperlojala kunder. Ibland konfunderas personer av mitt engagemang för Helsingborgs IF, oförståelsen för hur man på ett sådant sätt som jag fullkomligt kan gå upp i en klubb på det viset, packa in sig i en buss och rygglägga mil efter mil med begränsat benutrymme och en fräsch doft av öl och svett är väldigt stor.
Till de personerna vill jag säga att HIF för mig är så mycket mer än bara emblemet eller elva spelare på plan. Det är en livsstil och ett socialt nätverk där man träffar mycket trevligt och likasinnat folk. Det är en flykt från vardagen, en frizon där man får utrymme, en plats, ett tillstånd man längtar till var gång man inte är där.
HIF påverkar min vardag. Mina dagliga samtal tenderar dra åt det hållet, det händer att jag sjunger ramsor i duschen, det händer att man väcker syrran med "När jag var ung". Hon är också frälst i denna klubb men kanske aningen mer nyanserad. Jag är alltid Optimist. Hon är realisten. Jag har övertron på vår trupp varje år. Hon plockar ner mig igen.
När vi åker på bortamatcher brukar folk tro att vi är ett par, det tar jag som en komplimang och brukar tacka så mycket för de felaktiga uppfattningarna. Syrran är ju söt men är alltid lika oförstående (nästan lika oförstående som gruppen jag nämnde tidigare) över hur fan folk kan tro något annat än att jag är hennes bror.
Perioden november - mars tappar mitt liv minst en dimension. Denna vinter har varit extra tung med tanke på att vi de senaste två åren spelat antingen royal league-matcher eller Uefacupmatcher. Glädjen av vårens ankomst kan knappast beskrivas med ord. För att återknyta till hyperlojaliteten. Mitt liv rättas efter HIF, tanken på det är egentligen absurd då det kan likställas med att låta sig underordnas sin tjej i alla lägen och går emot den övertygelse jag har om att man själv alltid är den som bestämmer i slutändan.
Lyckligtvis är HIF en bra chef, en chef som lyssnar till mina behov. Jag får lägga semestern när jag vill, jag får ta ledigt när jag vill, jag får till och med dricka öl på arbetstid! Jag lägger ner åtskilliga mängder resurser på detta lag. Tid, pengar och energi. Jag hade emellertid inte gjort det om jag inte känt att det givit mig något tillbaka.
På nio år har jag i min HIF-bok skrivit flertalet kapitel. Det är en tragikomisk utgåva. I boken finns kapitlen om 5-o i röven på malmö stadion, Smärtsamma förluster, tunga ekonomiska och sportsliga år samt innebandy. Där finns även minnesvärda händelser, SM-guldet, Champions League, Cupguldet och den fantastiska Europaresa som därefter följde. Boken innehåller även massa andra härliga stunder ihop med mina vänner, och vet ni vad? Pennan skriver fortfarande med samma glödande entusiasm!
Säkerligen en hel del som kan relatera och känna igen sig i det här. För de som inte kan det föreslår jag jämföra med något ni håller väldigt kärt, sen kan ni läsa texten än en gång.
Till de personerna vill jag säga att HIF för mig är så mycket mer än bara emblemet eller elva spelare på plan. Det är en livsstil och ett socialt nätverk där man träffar mycket trevligt och likasinnat folk. Det är en flykt från vardagen, en frizon där man får utrymme, en plats, ett tillstånd man längtar till var gång man inte är där.
HIF påverkar min vardag. Mina dagliga samtal tenderar dra åt det hållet, det händer att jag sjunger ramsor i duschen, det händer att man väcker syrran med "När jag var ung". Hon är också frälst i denna klubb men kanske aningen mer nyanserad. Jag är alltid Optimist. Hon är realisten. Jag har övertron på vår trupp varje år. Hon plockar ner mig igen.
När vi åker på bortamatcher brukar folk tro att vi är ett par, det tar jag som en komplimang och brukar tacka så mycket för de felaktiga uppfattningarna. Syrran är ju söt men är alltid lika oförstående (nästan lika oförstående som gruppen jag nämnde tidigare) över hur fan folk kan tro något annat än att jag är hennes bror.
Comment the photo
![](http://cdn08.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/juggan/348162589/