June
Friday 27 March 2009 photo 1/3
|
Här är sången till dig den som jag aldrig skrev, när du trodde på hästen den jag aldrig red om att ibland blir saker man tänkt lite fel du ville lära mig flyga men jag blev lite feg. Den handlar inte om saker som vi borde gjort utan om när tempot ökade gick allt lite fort 35 mil av motorväg den smalna till sist och 35 mil av kostig till sist blev för trist Jag ville gå vid din sida aldrig gå på ett led aldrig skymma din sikt eller gå i din väg inte suga ur din kraft utan ge energi inte vara dina bojor utan göra dig fri Du sa att har man lärt sig krypa vill man lära sig stå och när man kan stå vill man lära sig gå men jag sprang lite före rakt in i en vägg och när du klättrade över blev jag lite rädd. Idag så strålar du, du strålar där nån annanstans. Och hellre att du strålar där än att vi slocknade tillsammans Tvivla aldrig på dig själv fast andra människor inte lyser. För trots att natten kan va kall och svart, en stjärna aldrig fryser. Du kom med våren och sen blev det höst och då blev jag dåren och saknade din röst gå du vidare med våren, ge någon annan din lust du gav mig lusten att flyga och andas ny luft. För att livet är vackert och så är du med och för någon har rätt,måste ingen ha fel vem vet var vi hamnar, vem vet vad som ges för saker är alltid lite mer än man ser. Nej aldrig saker som blev gjorda och aldrig orden som vi sa. Det gäller alltid vad man vill det gäller alltid vad man tar förlorade vi, nej, förlorade aldrig mej.
Annons
Visa toppen
Show footer