August
Saturday 21 February 2015 photo 2/2
|
Change
Klockan ringde, meeting in an hour. Istället för att ta tiden att äta lunch gick jag ut på skolgården och satte mig på bänken under det stora trädet intill parkeringen. Efter si så där en halvtimme av musik i mina öron väcktes jag ur mitt dimmiga tillstånd av att någon slog sig ner bredvid mig på bänken.
"Hej." Jag behövde inte kolla för att veta vem det var.
"Why are you here?" Sebastians blick granskade mig och jag önskade att jag inte hade glömt tagit på mig en hoodtröja.
"Jackson, vad är det som händer med oss?" Det högg till inom mig, Sebastian lät dyster och jag mötte hans blick.
"It's better if you don't know." Jag gav honom ett trött leende, han såg sårad ut.
"Jag tycker inte om det." Svarade han med seriös ton och granskade mig igen.
"I'm sorry." Jag reste mig för att gå därifrån, mitt möta med Dr Robert började snart.
"Vänta!" Det högg till i armen när Sebastian tog tag i den för att stoppa mig. Han släppte snabbt när han såg att jag röck till.
"Förlåt. Men låt mig prata klart, okej? Bara sitt ner och lyssna på mig." Jag såg på klockan och tillbaka på Sebastian.
"Okey." Satt mig ner igen, huttrade till en aning av den kyliga vinden.
"Tack. Okej, Jackson. Vad jag inte tycker om är hur du försvinner ur min syn." Han pausade.
"Vad jag menar är, du får ignorera mig om du vill, hata mig om du vill. Jag vet inte varför, eller vad jag gjort. Men jag tänker inte tvinga dig att tala om det." Ännu en paus.
"Det jag ogillar och inte can acceptera är hur du krymper, för var gång jag ser dig är det mindre att se. Du säger att allt är okej, samtidigt som du plågar dig själv i denna kyla." Han tystnade och letade efter en reaktion i mig. I mitt försök att undvika hans blick fick jag syn på en lång figur borta på parkeringen.
"Ken?" Jag reste mig upp för att gå och möta honom.
"Jacks." Sebastian reste sig och stoppade mig från att läman honom igen. Jag såg Ken stanna till, han var runt 5 meter ifrån oss. Jag såg på Sebb och gav sedan Ken en blick som sa att han skulle vänta där. Han nickade tillbaka.
"Jacks. Snälla säg vad jag gjort för att du ska hata mig så?" Han gav mig en nästan desperat blick.
"Oh Sebb... I would never hate you." Jag drog handen genom håret, gav honom ännu ett trött leende och mötte hans blick.
"Really, I would never." Med de vände jag och gick för att möta Ken som väntade på mig.
"Kitten, jag hittade din mobil i min lägenhet, tänkte att du kunde behöva den så jag skynd..." Ken tystnade när han såg mitt anskite.
"Jag tyckte jag sa åt dig att le mer." Han log snett och torkade min kind med sin ärmen av sin skjorta. Jag ryste till ännu en gång i vinden och kände hur Sebastians blick följde mig när Ken gav mig sin skjorta och med armen om mina axlar ledde mig till bilen.
Annons
Visa toppen
Show footer