Wednesday 6 July 2011 photo 1/2
|
När jag var liten så hade jag en kille..
jag gillade honom verkligen.
Han bodde med en man som tog hand om familjen och sedan hans mamma, syrra och bror.
Han var yngst och lika gammal som jag.
Första gången vi träffades var när han flyttat hitt från england.
Vi blev bra vänner så fort han börjat lära sejj svenska.
Efter säkert ett lr två år blev vi ihop.
Det varade i ett helt år.
Efter ett år visste jag väldigt mycket om hans familj och deras problem.
Hans mamma hade canser...
Det va därför det va en man som bodde med dom som hjälpte henne att ta hand om allt.
En dag i skolan berättade min lärare att han skulel flytta tbx till england.
Vi fick aldrig chansen att säga hej då lr ens göra slut.
Tiden gick men jag glömde aldrig bort honom lr hans underbara leende när vi pratade lr hans glittrande ögon som lyste upp vilken jobbig dag som helst.
Efter ungefär två lr tre år efter att han flyttat fick jag veta att året då han flyttade vilket han gjorde ett tag före sommaren det året så dog hans mamma den sommaren..
Dom vet inget om deras pappa lr vart han är och dom tre ahmnade i fosterfamilj.
Men dom hamnade i olika familjer och olika städer till å me!
Nu efter så många år hittade jag honom på fb.
Jag la till honom.
Idag pratade vi för första gången sedan han flyttat.
Först kom han inte ihåg så mkt om mejj bara mitt ansikte som han såg på min bild han sa att han kände igen det men visste inte vem jag var.
Han förstod att jag var någon från sverige.
Jag lät det vara så ett tag och vi började prata och bli vänner.
Tillslut bestämde jag mejj för att berätta hur jag kände honom och våran lilla historia.
Detså mer vi pratade destå mer började han komma ihåg.
Vi minns inte så mkt om vad vi gjorde men endå en hel del.
Han skrev att: en dag ska du och jag träffas igen det lovar jag.
Före det hade vi pratat om han skulle komma ti sverige igen.
Kanske när han blev stor med några kompisar.
Men sedan sa han: Jag kanske kan komma upp nån gång och då kan jag stanna hos dig och inte på något hotell.
Vi började prata om vem som gjorde slut och kom fram till att vi aldrig gjort slut men det är ju liksom mer som what ever nu efter så många år.
Men han sa: Vi gjorde nog aldrig det eftersom jag sprang iväg med min mamma.
Jag frågade om jag fick fråga vrf?
Det kanske var känsligt.
Han sa att "dom" (tror det e typ socialen lr nåt) ville ta hand om han och hans syskon och att dom skulle lämna deras sjuka mamma.
Så dom flyttade snabbt tbx till england.
Vi bytte nr och jag vet att vi alltid kmr att vara vänner.
Jag saknar honom verkligen !!!!
jag gillade honom verkligen.
Han bodde med en man som tog hand om familjen och sedan hans mamma, syrra och bror.
Han var yngst och lika gammal som jag.
Första gången vi träffades var när han flyttat hitt från england.
Vi blev bra vänner så fort han börjat lära sejj svenska.
Efter säkert ett lr två år blev vi ihop.
Det varade i ett helt år.
Efter ett år visste jag väldigt mycket om hans familj och deras problem.
Hans mamma hade canser...
Det va därför det va en man som bodde med dom som hjälpte henne att ta hand om allt.
En dag i skolan berättade min lärare att han skulel flytta tbx till england.
Vi fick aldrig chansen att säga hej då lr ens göra slut.
Tiden gick men jag glömde aldrig bort honom lr hans underbara leende när vi pratade lr hans glittrande ögon som lyste upp vilken jobbig dag som helst.
Efter ungefär två lr tre år efter att han flyttat fick jag veta att året då han flyttade vilket han gjorde ett tag före sommaren det året så dog hans mamma den sommaren..
Dom vet inget om deras pappa lr vart han är och dom tre ahmnade i fosterfamilj.
Men dom hamnade i olika familjer och olika städer till å me!
Nu efter så många år hittade jag honom på fb.
Jag la till honom.
Idag pratade vi för första gången sedan han flyttat.
Först kom han inte ihåg så mkt om mejj bara mitt ansikte som han såg på min bild han sa att han kände igen det men visste inte vem jag var.
Han förstod att jag var någon från sverige.
Jag lät det vara så ett tag och vi började prata och bli vänner.
Tillslut bestämde jag mejj för att berätta hur jag kände honom och våran lilla historia.
Detså mer vi pratade destå mer började han komma ihåg.
Vi minns inte så mkt om vad vi gjorde men endå en hel del.
Han skrev att: en dag ska du och jag träffas igen det lovar jag.
Före det hade vi pratat om han skulle komma ti sverige igen.
Kanske när han blev stor med några kompisar.
Men sedan sa han: Jag kanske kan komma upp nån gång och då kan jag stanna hos dig och inte på något hotell.
Vi började prata om vem som gjorde slut och kom fram till att vi aldrig gjort slut men det är ju liksom mer som what ever nu efter så många år.
Men han sa: Vi gjorde nog aldrig det eftersom jag sprang iväg med min mamma.
Jag frågade om jag fick fråga vrf?
Det kanske var känsligt.
Han sa att "dom" (tror det e typ socialen lr nåt) ville ta hand om han och hans syskon och att dom skulle lämna deras sjuka mamma.
Så dom flyttade snabbt tbx till england.
Vi bytte nr och jag vet att vi alltid kmr att vara vänner.
Jag saknar honom verkligen !!!!
Annons
Camera info
Camera NIKON D3
Focal length 28 mm
Aperture f/5.6
Shutter 1/250 s
ISO 640
Comment the photo
Anonymous
Sat 20 Aug 2011 21:39
nååå<333333333
Anonymous
Thu 7 Jul 2011 12:57
är det ssant elr bara mini berätteles ? <3333
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/justbie/492725596/