Bilden är icke relaterad.

Det är två dagar kvar innan avfärd nu och jag är så nervös att jag nästan spricker. Jag framstår som en väldigt framåt, social och lättsam person men sanningen är att det är min blyghet och nervositet som ligger bakom det. När någon ser en självsäker tjej skakar denna tjej inombords av rädsla över att göra bort sig. Har alltid blivit tagen för en "grym och ball polare", aldrig sett mig själv som attraktiv. Snarare som en man i kvinnligt format. Aldrig haft några förväntningar vad gäller kärleksfronten utan endast kört mitt eget race. Varit den där balla polaren vilket har haft sina fördelar vissa gånger. Sedan finns det ju människor som tror att jag ska svansa runt i klänning och kyssa deras fötter. Icke. Man är två i ett förhållande, men man är fortfarande sin egen person. Jag rapar, drar snuskiga skämt och misstolkar det mesta. Skämmer ut mig, pratar högt, skrattar högt och är väldigt impulsiv och ofta pinsam. En stolt tomboy skulle jag nog vilja säga. Nu blev detta på tok för seriöst. Nåja, nu vet ni! CHEERS

puss på allt de där, & dig!