February
Thursday 10 November 2011 photo 1/1
|
foto:Stina
Vilken dag. en av dessa dagar där mer är dåligt än vad det är bra, en dag där min blick oftare är fäst i marken än på det jag egentligen vill och bör se. känns som att jag haft lite för många sådana på sistone. Livet spottar mig rakt i fejjan. Tar sats, böjer sig bakåt, samlar och spottar en rejäl loska rakt i fejjan. när fan ska jag vakna upp? va? Kajsa hallå var är du, vakna nu. Inte blunda, du måste se. inte sen, nu.
Har ni läst om Maslows behovstrappa? om inte,-när de första trappstegen, som är de grundläggande behoven, ej är tillfredställda (Fysiska behov, trygghet, gemenskap) kan man ej heller uppnå de övre trappstegen (Uppskattning och självförverkligande). Man kan likna det vid ett husbygge. Huset måste ha en stabil grund av betong och sten för att man ska kunna bygga väggar och tak över huvudet och sedan göra det till ett hem. Men när grunden är instabil och har sprickor på sina håll blir det inte ett hållbart hem. Jag är ett hus med trasig grund idag. igår var jag också det. och imorgon kommer jag också att vara det.
Men, man kan ju om jag vill tänker jag, man kan förända det. Jag är arton jävla år, bara ett barn enda in på mitt skinn, mina ben och min blodiga benmärg. Bara barnet som ska vara vuxen och myndig men som samtidigt lever i en grym och oförstående värld. En värld där jag kommer att leva mitt liv. Jag kommer att behöva utkämpa mina strider, och som jag ser det är den största striden kampen mot och med mig själv. Min grund behöver förändras. Om det så betyder att jag måste riva mina trygga väggar och taket som skyddar mig från stormen, slänga ut alla möbler och börja om från scratch.
"Se dina problem som en mapp. En mapp full av tankar och bekymmer, du ställer upp den på en hylla så högt att du inte kan nå den. Låt den stå där till du känner dig redo att ställa dig på den där ostadiga pallen för att nå den där mappen. Just den där mappen, full av tankar och bekymmer. Damma av den, ta ned den och analysera. Vad är det som tynger ner dig egentligen? Tillåt dig själv och ditt hjärta att andas. Utan bekymmer. Allt handlar om att tillåta."
Tänker ta tag i min mapp i höst. min mapp som är full av osorterade röriga kapitel i mitt liv. mappen som jag petat upp på en hylla högt upp och som fått stå där och damma lite för länge. jag kan ju jag vet det. måste bara hitta lite kraft först
Vilken dag. en av dessa dagar där mer är dåligt än vad det är bra, en dag där min blick oftare är fäst i marken än på det jag egentligen vill och bör se. känns som att jag haft lite för många sådana på sistone. Livet spottar mig rakt i fejjan. Tar sats, böjer sig bakåt, samlar och spottar en rejäl loska rakt i fejjan. när fan ska jag vakna upp? va? Kajsa hallå var är du, vakna nu. Inte blunda, du måste se. inte sen, nu.
Har ni läst om Maslows behovstrappa? om inte,-när de första trappstegen, som är de grundläggande behoven, ej är tillfredställda (Fysiska behov, trygghet, gemenskap) kan man ej heller uppnå de övre trappstegen (Uppskattning och självförverkligande). Man kan likna det vid ett husbygge. Huset måste ha en stabil grund av betong och sten för att man ska kunna bygga väggar och tak över huvudet och sedan göra det till ett hem. Men när grunden är instabil och har sprickor på sina håll blir det inte ett hållbart hem. Jag är ett hus med trasig grund idag. igår var jag också det. och imorgon kommer jag också att vara det.
Men, man kan ju om jag vill tänker jag, man kan förända det. Jag är arton jävla år, bara ett barn enda in på mitt skinn, mina ben och min blodiga benmärg. Bara barnet som ska vara vuxen och myndig men som samtidigt lever i en grym och oförstående värld. En värld där jag kommer att leva mitt liv. Jag kommer att behöva utkämpa mina strider, och som jag ser det är den största striden kampen mot och med mig själv. Min grund behöver förändras. Om det så betyder att jag måste riva mina trygga väggar och taket som skyddar mig från stormen, slänga ut alla möbler och börja om från scratch.
"Se dina problem som en mapp. En mapp full av tankar och bekymmer, du ställer upp den på en hylla så högt att du inte kan nå den. Låt den stå där till du känner dig redo att ställa dig på den där ostadiga pallen för att nå den där mappen. Just den där mappen, full av tankar och bekymmer. Damma av den, ta ned den och analysera. Vad är det som tynger ner dig egentligen? Tillåt dig själv och ditt hjärta att andas. Utan bekymmer. Allt handlar om att tillåta."
Tänker ta tag i min mapp i höst. min mapp som är full av osorterade röriga kapitel i mitt liv. mappen som jag petat upp på en hylla högt upp och som fått stå där och damma lite för länge. jag kan ju jag vet det. måste bara hitta lite kraft först
Visa toppen
Show footer