May
Friday 17 October 2008 photo 2/2
|
Haha, alltså, fan. Jag måste bara få förklara mig för annars kommer jag irritera mig på det här hela dagen.
Det är liksom så jag funkar; i situationer där jag känner mig missförstådd på något vis så har jag en tendens att jag måste få förklara mig! Annars slutar jag typ aldrig tänka på det. Löjligt, jag vet. Det är dessutom skitjobbigt för mig själv, att jag inte kan släppa saker innan jag fått förklara.
Öppen scen, ivartfall. Jag var inte nervös! Jag avbröt av helt andra anledningar... typ. Jag var iallafall väldigt irriterad pågrundav att vissa människor, inte... kan, liksom. Nån förstår nog vem och vad jag menar. När jag då gick upp på scen koncentrerade jag mig alltså inte alls på själva låten i fråga utan var typ bara helt, stressad, eller nått. Jag vet inte själv.
Poängen är dock att jag inte var nervös. Med min brist på rädsla för att göra bort mig så är det väldigt, mycket sällan, jag faktiskt blir nervös.
Såå. tack och hej för att ni förstår
(för övrigt komjag och Maria på idén om att spela en Håkanlåt typ nån timme innan den öppna scenen började... så det kan också ha haft nånting med saken att göra ^^)
fick dessutom nästan ont i magen när jag tänkte på det på vägen hem. Att en enda person kan få en att bli så irriterad är bortom min förståelse. Jag ber om ursäkt för att jag är superjättehemsk och jätteotrevlig och en väldigt väldigt dålig människa pågrundav detta.
Ont i magen var dock droppen och jag bestämde mig för att försöka mitt yttersta för att släppa all min irritation över detta problem. Tänka positiva tankar, räkna baklänges från 10 och sånt där.
det blir säkert bra
Nu ska jag typ, chilla, och sen, äta mat, och sen, åka till Roobbinnn :))
pusshej
Det är liksom så jag funkar; i situationer där jag känner mig missförstådd på något vis så har jag en tendens att jag måste få förklara mig! Annars slutar jag typ aldrig tänka på det. Löjligt, jag vet. Det är dessutom skitjobbigt för mig själv, att jag inte kan släppa saker innan jag fått förklara.
Öppen scen, ivartfall. Jag var inte nervös! Jag avbröt av helt andra anledningar... typ. Jag var iallafall väldigt irriterad pågrundav att vissa människor, inte... kan, liksom. Nån förstår nog vem och vad jag menar. När jag då gick upp på scen koncentrerade jag mig alltså inte alls på själva låten i fråga utan var typ bara helt, stressad, eller nått. Jag vet inte själv.
Poängen är dock att jag inte var nervös. Med min brist på rädsla för att göra bort mig så är det väldigt, mycket sällan, jag faktiskt blir nervös.
Såå. tack och hej för att ni förstår
(för övrigt komjag och Maria på idén om att spela en Håkanlåt typ nån timme innan den öppna scenen började... så det kan också ha haft nånting med saken att göra ^^)
fick dessutom nästan ont i magen när jag tänkte på det på vägen hem. Att en enda person kan få en att bli så irriterad är bortom min förståelse. Jag ber om ursäkt för att jag är superjättehemsk och jätteotrevlig och en väldigt väldigt dålig människa pågrundav detta.
Ont i magen var dock droppen och jag bestämde mig för att försöka mitt yttersta för att släppa all min irritation över detta problem. Tänka positiva tankar, räkna baklänges från 10 och sånt där.
det blir säkert bra
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kallbrand/281400621/
Visa toppen
Show footer