May
Monday 6 April 2009 photo 2/2
|
Det var en gång en liten flicka. Hennes pappa tyckte inte om att bo med mamman och flickan så han stack mitt i natten han lämmnade ett brev där det stod: Kära fru och barn, jag älskar er mycket men var tvungen att gå, jag kan inte bo hos er längre och har nu flyttat till Finnland. Jag kommer att sakna er mycket, men har gett mig av,kan upptäcka resten av världen nu. Vi kommer nog ses men det blir inte fören om några år... Förväl. På morgonen när mamman vaknade och upptäckte att hennes man inte var i sängen bredvid började hon undra var han var. Mamman gick upp och årdande frukost. Flickan kom ner och mamman undrade om hon hade sett till pappa. Flickan tittade frågande på sin mamma men sa nej. Hon gick upp till mamma och pappas rum för att se om mamman inte hade missat honom, att han kanske bara va på toa eller nått och att han hade kommit tillbaka och lagt sig i sängen och börjat snarkat, men den tanken var fel. Pappan låg inte i sängen. Men på mamma och pappas bord hittade hon en lapp. Hon läste tyst för sig själv och när hon läst klart så sprang hon ner att vad hon årkade ner för trapporna oh visade lappen. Hon kunde knappt andas. Hon gav lappen till mamman och sa: LÄS!!! Mamman tittade undrande på henne och började läsa högt: Kära fru och barn, jag älskar er mycket men var tvungen att gå, jag kan inte bo hos er lengre och har nu flyttat till Fnnland. Jag älskar er mycket men har gett mig av,kan upptäcka resten av världen nu. Vi kommer nog ses men det blir inte fören om några år... Förväl. När mamman hade läst klart blev hon tyst, helt tyst, nästan riktigt läskigt tyyst. Hon tappade pappret och bara tittade i tomma intet framför sig. När hon enkligen vaknat upp så blev hon rasande riktigt rasande. Hon gick upp och kastade alla minnen från pappa, vartenda ett. Flickan blev rädd för sin mamma, hon uppförde sig som ett djur men när hon lugnat ner sig lite så sa hon: du ska aldrig mer tänka på pappa, jag HATAR honom och kommer att göra det för all framtid. Efter några dygn fårgade flickan om hon kunde åka till sin pappa, men mamma sa nej, strängt och tydligt. Flickan frågade om hon kunde ringa sin pappa men det blev samma svar på samma vis. Vi har inget gemensamt med din pappa och kommer aldrig att ha det, han e bara putsväck borta från vårt liv sa mamman. Men flickan ville träffa sin pappa så hon försökte rymma till sin pappa men var bara 7 år gammal så när hon var vi tåget på väg till Finnland kom mamman och drog henne i armen och i håret. Flickan kom em med mamman och mamman började slå henne. Hon fick alvarliga skador men det struntade mamman i. Mamman började att ta drågor och cigaretter, hon hade inte råd med pengar till el och vatten så dom fick på i ett hus med stearinljus och gick ut i sjön för att tvätta sig. Mamman slösade bort alla pengarna på knark, drågor, cigaretter,snusoch öl. Till slut hade dom inte råd med kläder och flickan kunde inte börja i skolan. Hon blev slagen varje dag och alltid om något var bårta så slog mamman till flickan och sa att hon omedelbart skule hämta saken. Men det va ju inte flickan som hade tappt bort sakerna utan mamman så flicka visste inte vart hon skulle leta. Men när hon till slut hade hittat saken så sa mamman: ammen, jag skulle precis hämta den där och nu har du tagit den. Och så gav hon flicka en örfil... som vanligt. Efter drygt 3 år återvände pappan. Han knackade och Flickan som nu var 10 år öppnade. När hon såg sin pappa kastade hon sig i armarna på honom och han pussade henne så mycket. Från köket skrek mamman: vem fan är det ?
Pappan blev förvånadoch undrade vem det var. Flickan sa att det var hennes mamma och hans fru. Pappan sa: så långt som jag minns det så var inte mamma så ? Hon tar drågor och allt dåligt som finns nu sa flickan. Flickan visade alla blåmärken och alla rivsår som hon hade och sa att mamman hade slott henne. Pappan blev förskrekt och gick in för att prata med mamman. När han kom in i köket så sa mamman: vem fan e du. Pappan blev lite virrig och svarade: jag är er man. Mamman ställde sig upp meddtsamma. Hon skrek åt honom att dra åt helvete och att aldrig visa sitt arsle i detta hus igen annars kommer hon att klå honom. Men mamman var full och fattade inte ett dugg om vad hon sa. Pappan sa åt henne på skarpen att aldrig nudda vid flicka och att han skulle ta med henne till Finnland och bo där men mamman tog en kniv och stack rakt i i hjärtat på pappan. Flicka svimmade nästan över händelsen och mamman gick emot henne med knivem hon stack pappaan med. Flicka började skrika men mamman slog till henne en sista gång. Flickan dig av smärta och föll till gålvet. Mamman började sparka på henne som en galning.
Detta kedjebrev började år 2003. Om du inte kopierar denna om 1 min så kommer något av detta att hända dig, tiden börjar nu...
Pappan blev förvånadoch undrade vem det var. Flickan sa att det var hennes mamma och hans fru. Pappan sa: så långt som jag minns det så var inte mamma så ? Hon tar drågor och allt dåligt som finns nu sa flickan. Flickan visade alla blåmärken och alla rivsår som hon hade och sa att mamman hade slott henne. Pappan blev förskrekt och gick in för att prata med mamman. När han kom in i köket så sa mamman: vem fan e du. Pappan blev lite virrig och svarade: jag är er man. Mamman ställde sig upp meddtsamma. Hon skrek åt honom att dra åt helvete och att aldrig visa sitt arsle i detta hus igen annars kommer hon att klå honom. Men mamman var full och fattade inte ett dugg om vad hon sa. Pappan sa åt henne på skarpen att aldrig nudda vid flicka och att han skulle ta med henne till Finnland och bo där men mamman tog en kniv och stack rakt i i hjärtat på pappan. Flicka svimmade nästan över händelsen och mamman gick emot henne med knivem hon stack pappaan med. Flicka började skrika men mamman slog till henne en sista gång. Flickan dig av smärta och föll till gålvet. Mamman började sparka på henne som en galning.
Detta kedjebrev började år 2003. Om du inte kopierar denna om 1 min så kommer något av detta att hända dig, tiden börjar nu...
Visa toppen
Show footer