October
Thursday 29 November 2007 photo 1/1
|
How many days will it take for you to understand? Look into my eyes, this is who i am. You know I can not do anything about it. Ingen kommer antagligen läsa den här texten, menmen. Jag har tänkt mycket på den jag är den senaste tiden. Vissa dagar vill jag bara skita i allt, orkar inte bry mig om något. Men vad ska jag göra då? Jag gillar mig själv, men vet inte riktigt vem jag är. Hur ska man veta det. "Var bara dig själv" säger många. Men om man inte vet det då? Vem ska man vara då? Jag har många gånger fått "en ny chans" att vara den jag är. Flytt till Stockholm, byte av skola, konfirmationsläger. Massa människor som inte känner mig och inte bryr sig om hur jag var innan, jag får vara hur jag vill. Det är ett svårt val. För även om man kan vara den man vill måste man anpassa sig till de andra, i alla fall lite. om jag hade varit annorlunda på stg hade kanske hela mitt liv varit annorlunda. Eller om jag inte hade börjat på AF. Jag känner mig ensam. Om jag då skulle strunta i alla krav som förväntas, för även om det inte är jättestora krav så finns de, hur skulle det då vara? Jag blir rädd att jag inte skulle vara mig själv ens då. För det är på något sätt en del av min personlighet det också. Om jag skulle gå till skolan med en annan stil skulle kanske inte ens jag känna igen mig. Jag vet inte vilken stil som är mest "inte jag". Så därför kan jag inte skriva ner den heller. Denna text kommer kanske vara något som jag kan tänkas göra. Eller inte. Det beror på hur personen känner mig. "Hmm, hon verkar vara en tänkare, och nu bara skriveer hon ner det" tänker kanske vissa. "Att hon lägger ut sina tankar så där trodde jag inte om henne. Hon som är så blyg" säger någon annan. Inget är fel. Jag skriver detta i första hand för mig själv. Jag har så mycket som händer nu som bara blir för mycket. Man klarar det, men det är jobbigt. Min familj är underbar, likaså min klass och vänner. det är bara svåra stunder ibland. Det ska väl inte vara svårt att förstå? om du har orkat att läsa ända hit så måste jag förklara. Jag är inte konstig på något sätt, jag bara tänker. Tanke: Tänk dig en båt. Den har använts länge och en planka behöver bytas. Så man byter planka. Det är fortfarande samma båt, eller hur? Men allt fler plankor ruttnar och de blir utbytta. Det går inte fort, det tar några år. Till slut är nästan alla plankor utbytta även om ala inte är sprillans nya. Är det fortfarande samma båt? Det är så jag tänker om vår utveckling. Jag har väl inte helt samma värderingar och tankar som jag hade för några år sedan? Kommer jag ha det i framtiden? Det vet jag inte. Min kropp byts också ut, cell för cell. Vissa är ju fortfarande kvar, men är det tillräckligt för att jag ska vara samma person? Jag har som du ser tänkt ganska mycket på detta. Hur ska man hitta den man är? Jag tror fullt och fast att folk ändras. Det verkar så konstigt annars. Däremot kan sitt gamla jag ge ideer till ett annat tänkande. Jag var tvungen att skriva av mig lite. Det kanske kommer med tiden, eller så var det bara den här gången, det vet jag inte. Jag vet ju inte hur jag kommer tänka då Hur många dagar ska det ta för dig att förstå? Se mig i ögonen, det här är jag. Du vet att jag inte kan göra något åt det
Annons
Comment the photo
molinmalin
Thu 29 Nov 2007 23:53
Det sker ständigt en förändring, men det betyder inte att vi blir helt andra personer. Jag tror att vi byter skepnad, tankar, åsikter, men allt är ändå ens riktiga jag, just för att man just då och där tycker och tänker just den saken. Och för att det är just du själv som tänker det.
Det är så himla krångligt sånt här, och jag undrar om man nånsin kommer fram till nåt vettigt. Allt jag vet av egen erfarenhet är att alla ens erfarenheter formar en, och just därför är man alltid sig själv även fast man förändras. För att det är ens egna erfarenheter och upplevelser som styr ens utveckligt.
Nu vart mitt inlägg kanske lika krångligt som ditt, men jag hoppas att du förstår åtminstone litegranna hur jag tänker. Du är stark!
Det är så himla krångligt sånt här, och jag undrar om man nånsin kommer fram till nåt vettigt. Allt jag vet av egen erfarenhet är att alla ens erfarenheter formar en, och just därför är man alltid sig själv även fast man förändras. För att det är ens egna erfarenheter och upplevelser som styr ens utveckligt.
Nu vart mitt inlägg kanske lika krångligt som ditt, men jag hoppas att du förstår åtminstone litegranna hur jag tänker. Du är stark!
sjuttiotrekr
Thu 29 Nov 2007 22:00
Det är inte bara plankorna i båten som byts ut, vattnet som den ligger i byts också ut, luften som båten finns i byts ut. Och det sker inte bara plötsligt utan hela tiden varje milliesekund.
Jag tycker du är en bra bit på vägen med ditt tänkande. Vem du är beror ju på din omgivning och om din omgivning förändras ständugt, vem är du då? Är man en och samma person, eller samma båt om alla plankor bytts ut?
Jag skulle säga Ja, men det är en tolkning. Jag tror vi lever sedan dör, för att i nästa millisekund återuppstå.
Jag tycker du är en bra bit på vägen med ditt tänkande. Vem du är beror ju på din omgivning och om din omgivning förändras ständugt, vem är du då? Är man en och samma person, eller samma båt om alla plankor bytts ut?
Jag skulle säga Ja, men det är en tolkning. Jag tror vi lever sedan dör, för att i nästa millisekund återuppstå.
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/karinnordstrom/127712776/
Visa toppen
Show footer