Thursday 10 May 2012 photo 6/6
|
Jag vill uttrycka min kärlek för mig själv. Ni måste inte läsa, men jag behöver skriva av mig.
När jag växte upp, och även nu, har jag alltid blivit nedtryckt av andra. Hatat mig själv, för att jag aldrig var bra nog, smal nog, snygg nog, söt nog. Jag var aldrig lika fin som "dom andra tjejerna". Jag var utanför, ingen ville ha med mig och göra, varken killar eller tjejer.
Och allt jag ville ha var kärlek.
När jag kom upp i senare mellanstadiet, femte & sjätte klass, började jag ta ut hatet, på mig själv. Skadade min kropp, för att väga upp sorgen inuti. Jag levde med självskadebeteenden från 11 års ålder fram till alldeles nyligen, förra året närmare bestämt. I 4 år skadade jag mig själv, mina nära och kära, och levde i misär för att jag inte kunde älska mig själv.
Det var för många som hade hatat mig, för att kärlek skulle kunna vara en del av livet.
Jag fick hjälp på många håll, från barn&ungdomspsyk, socialtjänsten, ungdomsmottagningen och familjecenter, för att på något sätt kunna leva ett normalt liv. Det var det jag strävade efter, att kunna leva ett normalt liv.
Skolan var aldrig något som prioriterades, och därför har jag haft ett tufft år. Jag skolkade bort halva sjätte klass, hela sjunde klass och nästan hela åttonde klass. Men trots det är jag inte mindre intelligent, utan kanske mer intelligent än andra i min ålder, då jag sett mycket av livets bra och dåliga sidor såhär ung. Jag har alltså missat ungefär halva högstadiet, men ändå så är mina chanser att komma in på ett högskoleförberende program på gymnasiet otroligt stora.
Och vad var vändningen i det hela? Då jag faktiskt började älska mig själv?
När jag faktiskt insåg att MITT LIV svävade i fara. Jag kunde inte se livet utan mina problembeteenden, jag trodde att jag behövde dom för att överleva. Nu vet jag bättre. Jag vet att varje gång jag säger nej till mina impulser, så är det ett kliv framåt, en stor framgång.
På vägen hit, till "friskheten", har jag förlorat mycket och många som jag har älskat. Många vänner har gått bort, senast min ex-flickvän Ewelina som jag höll väldigt kär. Och det är vid sådana tillfällen då jag inser vilken tur jag har haft. Att jag, som höll på exakt likadant, överlevde och lever vidare. Förut var jag beredd att dö för dessa människor, dö för min livsstil av misär. Nu är jag beredd att leva livet fullt ut, leva för dom själar som nu vilar i himlen.
Jag är nu påväg framåt i livet, jag har avslutat alla mina behandlingar och min terapi. Jag har sökt sommarjobb, jag kommer gå ut skolan med bra slutbetyg, jag kommer börja gymnasiet och jag har äntligen vågat börja älska mig själv. Precis som jag är. Som den framgångsrika, intelligenta, aggressivt tänkande, homosexuella sextonåriga tjej jag är. Med ärr på armarna, poesi i fingrarna och kärlek i hjärtat.
Jag vill leva. Inte dö.
Annons
Camera info
Camera GT-I9100
Focal length 3 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/13 s
ISO 400
Madjas
Fri 11 May 2012 00:40
Imponeras starkt av ditt mod! Du ska ha all cred för att du har kommit så långt trots att det har varit en svår väg. Cudos! Kämpa på.
Även, vila i frid.
Även, vila i frid.
Anonymous
Thu 10 May 2012 23:05
Du är en jävligt erfaren tjej som varit med om mycket. Jag beundrar ditt stora mod och din styrka så förbannat mycket. Bara fortsätt vara DU som du alltid varit. Puss på dig!
xday
Thu 10 May 2012 21:58
Jag sitter med tårar i ögonen..
Du är fin precis som du är.. och du är perfekt precis som du är.
Din familj älskar dig. Och din blivande partner kommer älska dig.
Lycka till !
Du är fin precis som du är.. och du är perfekt precis som du är.
Din familj älskar dig. Och din blivande partner kommer älska dig.
Lycka till !
Anonymous
Thu 10 May 2012 21:59
Vad glad jag blir att kunna röra människor.
Tack så mycket för dina värmande ord. Puss.
Tack så mycket för dina värmande ord. Puss.
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/karleks-gruppen/505180993/