Som besökare på Dayviews samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Logga in med

Go to

Tekniskt fel pågår. På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder. Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar. Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.

Annons

kateyalvin

Halmstad

March 2014

April 2014

February

2013

kateyalvin

24 Juni 2011 -
Alvin (vecka 35 + 2) 3155gram 51cm

7 Augusti 2012 -
Katey (vecka 38 + 2) 3825gram 50cm

Förlovad 3 Mars 2010

Gift 10 Augusti 2013 med Markus <3

Image position

How to make a nice presentation

Choose photo

Choose one of your photos, preferably one depicting yourself or that describes you. Adjust the image position with the tools in the next step. If you want to change to photo for another one, use the image icon in the bottom left corner.

Write a text

What is interesting to know about you? To change to style of the text, click the text icon in the bottom left corner. If you change the color and the text is hard to read you can give it a put a white faded background.

Selected photos

Alvin
Min egna, aldelles egna lilla son. En resa som givit så otroligt mycket i mitt liv, en resa som gjorde mig till mig själv. Att bara tänka att det snart faktiskt gått 2 hela år är helt ofattbart, när det bara känns som om det var igår barnmorskan kom in med dig till mig?
Vart försvann tiden, det är läskigt vad bara dessa två år gått grymt fort. Det känns som att det bara var någon dag sedan du låg helt lielös i din säng, gjorde inte så mycket mer än log, gnydde och åt.
Tänkte här med dela med mig om min förlossningsberättelse om när Alvin kom till världen, för er som inte är intresserade kan bara klicka vidare.
23 Juni 2011 klockan var cirka 17.00, trots att jag suttit nere i lund och visste mycket väl om min komplikation (Vasa Previa) så orkade jag inte längre ta det lugnt. Jag var så otroligt trött på att bara sitta inne vid datorn och inte få göra så mycket mer.
Så ut for jag till min lilla ponny, med galenskaper i huvudet om att vi skulle löshoppa satte vi igång. Jag sprang brevid och visade honom hur han skulle göra och i glädje följde han med. Hopp, efter hopp stutsade jag gravid 35 + 1 (veckor + dagar).
En timme senare, cirka 18.00 sa det stop i kroppen och jag kände en krypande obehaglig smärta komma ifrån svanskotan och sträcka sig upp mot ryggen. Så jag avbröt vår lilla träning, men bestämt att jag inte skulle återvända till sjukhuset. Tänkte att det säkert inte var något, försökte väl intala mig det.
Markus (min fästman/barnens pappa) såg på mig att allt inte stod rätt till och undrade, så jag berättade. Han tyckte det var helt mitt val om jag kände att det kändes bra så skulle jag inte åka in.
Hela kvällen härda jag ut, bestämd om att det skulle gå över så småning om. Men mot min vilja växte denna obehagliga smärta mer och mer, valde därmed att ligga på Markus sida av sängen (närmast toaletten) där vred och vände jag mig tills jag kände att de kom något i trosan.
Kvick upp på bena och rakt in på toaletten, jo klart. De var blod, och där insåg jag att de var något allvarligt som var igång. Tar på en binda och kastar mig på Markus i princip.
Vågar dock inte berätta att smärtan var hemsk för stunden, den verkligen drog i hela mig trots att jag försökte andas genom den. Insåg då att det var ju värkar som dragit igång, det var nog förlossningen igen som satt fart.
Lättnaden drog över mig lite när jag insåg att jag kommit till 35 + 2. In i bilen och rakt mot Halmstad, bilfärden kändes konstig. Många tankar som for runt i huvudet om min snart blivande son.
Mitt i allt stannade polisen oss, självklart skulle de bli alkotest. Han kommer till bilen och ber om körkortet, Markus ärlig som han är tar upp det och visar.
Polisen tittar på mig och ser att något inte står rätt till, jag säger då att jag har värkar.
Han ger körkortet tillbaka och säger bara kör.
Så vi åker vidare mot förlossningen, där vi blir mött av natt personal eftersom klockan var 04.00. Skrivs in 04.04 och får ett förlossningsrum, där konstanterar dem att min förlossning dragit igång aktivt och att det inte fanns några skäl till att stoppa det. Så glad som jag ändå blev när jag fick tanken att jag skulle nog bli mamma denna dag lade mig i förlossnings sängen och började andas lustgas.
Där på sängen låg jag värk efter värk och bara längtade efter honom, min lilla prins som gjorde sig redo att möta världen utanför!
Jag minns inte direkt mycket när jag fick lustgas, men Markus berättade hur jag bara helt plötsligt skrattade flera gånger utan anledning. Asså, verkligen skrattade så jag höll på kissa ner mig. Man blir lite knäpp av lustgasen!
Däremot minns jag senare när narkosläkaren kom in för att sätta i epidural, ryggmärgsbedövning. Jag har för mig att det var en han,

My latest photos

Dampen och min lillasyster kompis Emma som fick prova rida backar första gången! :)

Bilden är någon vecka gammal, men ja Winnie och Jolly! <3

Vart ett tag sedan jag ladda upp här, haha. Men ja, life goes on säger jag. Vill man följa mig så finns jag på min blogg...
www.fruwerngren.blogg.se
Bjuder på lite dagsfärska bilder på hästarna, börjar med Florensi och Angela som gjort sånna stora framsteg och bara blir bättre! :D

March 2014

April 2014

kateyalvin

How to make a nice presentation

Choose photo

Write a text

Selected photos

My latest photos

Information

Photos

Support

Sponsrade artiklar