Wednesday 4 February 2009 photo 1/1
|
- Vinterkurs -
Denna dagen så hade jag försökt klara av att köra ner fötterna i kängorna
och gå ut med den klumpiga packningen och sätta på skidorna och åka upp till
berget och tälta, men man kom inte långt tills jag kunde knappt skida fram
några meter tills jag brast ut i gråt igen. Hade så fruktansvärt ont i mina
fötter och för första gången saknade jag mina idrottsskor/inlägg. (Nej jag
kunde inte använda mina inlägg i M90 kängorna, finns specialgjorda för just
M90-kängan, dock slänger jag ej ut 1'650 kr för ett par inlägg i ett par M90
kängor. Men i vilket fall som helst så bröt jag ihop där jag pratade med
kapten och fänrik att jag inte vet om jag kommer klara av att skida
upp till fjället med dessa fötter. De gav mig 5 minuters tänketid vilket
idiotiska Altmann beslöt sig för att åka iallafall. Påvägen dit
ramlade man ett par hundratals gånger. Man kände sig som en jävla
sköldpadda med den ryggsäcken på ryggen. Man kunde inte
komma upp när man hade den på ryggen! Hade inte heller någon kraft i mina
ben som kunde dra upp mig. När vi hade kommit en liten bit kunde jag inte
fortsätta för hade för ont, men då kunde jag inte vända pga att dem inte lät
mig att gå tillbaka ensam så jag behövde följa med dem hela vägen upp där
kaptenen skulle komma och hämta mig. Det var en jävla massa uppförsbackar
och man halkade och ramlade. Man skulle saxa upp för backarna vilket
jag inte kunde pga mina fötter. Så jag började storlipa där mitt ute och
försökte skida upp till toppen av berget. Där fick jag namnet "Haltmann" av
mina kära gruppkamrater :'D haha ni är så jävla goa! Jag fick vara längst fram
då jag var så seg och ville stanna hela tiden så vi tog ett par pauser. Men till
slut så kom vi upp. Jag trodde jag skulle svimma ett par gånger påvägen
upp. Hade ALDRIG klarat av detta om inte Alfaro hade pushat mig till det
sista. Kaptenen kom och hämtade mig och mina skidor med skotern. Sa adjö
till min kära grupp och åkte tillbaka till vandrarhemmet. När man var tillbaka så
var man fett hungrig, man bytte om till mjukiskläder och köpte sig en
youghurt då grönpåsen inte satt så gott i magen. Sen på kvällen så hade jag
köpt mig ett paket nudlar som man kokade. Man fick ingen mat från
restaurangen nu när man var där. ;/ *sugigt* Sen fick jag ett sms av Håkansson
att han och Björding precis hade blivit hämtade av kaptenen, då ingen av
dem mådde bra. Så jag värmde lite varma koppen till dem och sen gick
man och la sig.
Man var helt enkelt fysisk och psykiskt förstörd.
Denna dagen så hade jag försökt klara av att köra ner fötterna i kängorna
och gå ut med den klumpiga packningen och sätta på skidorna och åka upp till
berget och tälta, men man kom inte långt tills jag kunde knappt skida fram
några meter tills jag brast ut i gråt igen. Hade så fruktansvärt ont i mina
fötter och för första gången saknade jag mina idrottsskor/inlägg. (Nej jag
kunde inte använda mina inlägg i M90 kängorna, finns specialgjorda för just
M90-kängan, dock slänger jag ej ut 1'650 kr för ett par inlägg i ett par M90
kängor. Men i vilket fall som helst så bröt jag ihop där jag pratade med
kapten och fänrik att jag inte vet om jag kommer klara av att skida
upp till fjället med dessa fötter. De gav mig 5 minuters tänketid vilket
idiotiska Altmann beslöt sig för att åka iallafall. Påvägen dit
ramlade man ett par hundratals gånger. Man kände sig som en jävla
sköldpadda med den ryggsäcken på ryggen. Man kunde inte
komma upp när man hade den på ryggen! Hade inte heller någon kraft i mina
ben som kunde dra upp mig. När vi hade kommit en liten bit kunde jag inte
fortsätta för hade för ont, men då kunde jag inte vända pga att dem inte lät
mig att gå tillbaka ensam så jag behövde följa med dem hela vägen upp där
kaptenen skulle komma och hämta mig. Det var en jävla massa uppförsbackar
och man halkade och ramlade. Man skulle saxa upp för backarna vilket
jag inte kunde pga mina fötter. Så jag började storlipa där mitt ute och
försökte skida upp till toppen av berget. Där fick jag namnet "Haltmann" av
mina kära gruppkamrater :'D haha ni är så jävla goa! Jag fick vara längst fram
då jag var så seg och ville stanna hela tiden så vi tog ett par pauser. Men till
slut så kom vi upp. Jag trodde jag skulle svimma ett par gånger påvägen
upp. Hade ALDRIG klarat av detta om inte Alfaro hade pushat mig till det
sista. Kaptenen kom och hämtade mig och mina skidor med skotern. Sa adjö
till min kära grupp och åkte tillbaka till vandrarhemmet. När man var tillbaka så
var man fett hungrig, man bytte om till mjukiskläder och köpte sig en
youghurt då grönpåsen inte satt så gott i magen. Sen på kvällen så hade jag
köpt mig ett paket nudlar som man kokade. Man fick ingen mat från
restaurangen nu när man var där. ;/ *sugigt* Sen fick jag ett sms av Håkansson
att han och Björding precis hade blivit hämtade av kaptenen, då ingen av
dem mådde bra. Så jag värmde lite varma koppen till dem och sen gick
man och la sig.
Man var helt enkelt fysisk och psykiskt förstörd.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/katii/333245929/