we're not trying we are dreaming we all blend in the crowd

jag kommer ihåg när bd spelade i helsingborg och lund år 03, och malmö år 04.
jag kunde inte se dom, för jag hade inga vänner pga all skit i skolan, och mamsen min ville inte följa med.
istället satt jag bara hemma och grät. jag låter så klyschig eller vad det heter. men jag ångrar det, jag ångrar att jag aldrig gick själv, för dom har verkligen betytt så mycket för mig under dessa fyra åren. även om det inte är så lång tid kanske.
jag vet inte varför jag skrev detta, haha. men ja, när jag såg denna bilden så började jag tänka på hur mkt hopp m,m dom gett mig.
:$