Ut ur morgonsolens guldbespunna gatudamm med revolvern på sitt lår ska han vandra fram för att ta från mig min Ginny med vapenmakt och det får inte bli som han sagt.

Istan skröt han öppet för alla att hon tänker lämmna mitt hus och hur jag ska för hans kula ska falla en morgon i gryningens ljus.

Får jag leva blir allt tomt ensamt ,han sägs vara skön som dag och det har ganska mycket gemensamt. Han är många år yngre än jag.

Fast jag vet att inte kan klara ett hederligt jobb som jag har. Och den kvinna han bor hos sägs vara gift med en helt annan karl.

Men hon älskar hela hans väsen. Hon bjuder på husrum och mat, och blir han skadad blir jag kallad fsäsen och kan aldrig bli kvitt hennes hat.

Ut ur morgonsolens guldbespunna gatudamm med revolvern på sitt lår ska fhan vandra fram för att ta från mig min ginny med vapenmakt och det får inte bli som han sagt.

Med ett hånfullt drag kring munnen, han kommer med långsamma kliv och med den högra handen halvt bunden till revolvern som söker mitt liv.

Då plötsligt fick han svårt att styra, den undre läppen som skalv, han grät och jag sa: Du, du e bara fyra. O Ginny e tre o ett halvt.

Men kom in, så får du saft o en kaka. Då log han och glömde vår strid. Sen fick hans mamma honom tillbaka.

Och Ginny e trygg....för en tid....

Annons

The photo has no tags

November 2012