Tuesday 15 September 2009 photo 1/3
|
Nu är det här. Äntligen. Muse femte studioalbum. Hade skyhöga förväntningar, albumet nådde inte bara upp till dem, utan var bättre. Lite snabbt vad jag tyckte om låtarna kommer här.
Uprising:
Har man ju hört sedan tidigare, eftersom att den släpptes som singel i Augusti. Ändå sjukt bra. Perfekt öppningslåt.
Resistance:
Titellåten. Efter att ha hört 30-sekunders previewn så hade jag faktiskt inte så höga förväntningar på denna... men den var riktigt bra, och antagligen den bästa låten på albumet.
Undisclosed Desires:
Den jag väntade mig minst av, p.g.a att den inte har någon gitarr alls, och sades vara lite reggae. Men blev väldigt positivt överraskad av hur bra den var, mörk, och texten får man ju tolka hur man vill... hehe...
United States of Eurasia [+Collateral Damage].
Har man ju också hört innan, den var ju "priset" i skattjakten som var uppe på bandets hemsida för någon månad sen. Börjar som en ballad, bryter sedan ut med lite egyptisk känsla, och sedan den mest episka refrängen någonsin (Eurasia! Sia! Sia! Sia!). Collateral Damage-delen av låten är härligt avslappande, att göra en cover av en klassisk Chopín låt var genialt.
Guiding Light:
Börjar helt perfekt, smälter ihop med slutet på United States of Eurasia på ett fantastiskt sätt. Går mellan ett halvlugnt tempo till grymma gitarrsolon. Supersmaskigt!
Unnatural Selection:
Låter annorlunda hela tiden och är albumets längsta låt på 6:55. Börjar lite "metaliskt", men blir sedan rockigare och ändrar stil flera gånger. Ännu en fantastisk låt.
MK Ultra:
RIFFET! RIFFET! RIFFET! Ett alldeles perfekt och grymt riff, en gitarrälskares paradis, men är inte helt überrock, utan har ett lugnt mittenparti. Ännu en favorit.
I Belong To You [+Mon Coeur S'Ouvre A Ta Voix]:
Albumets sämsta låt... men ändå väldigt bra (yes, jag är fanboy). Känns lite R'n'B, och den har riktigt sköna instrument. Plus, att höra Matt sjunga på franska är sjukt härligt.
Exogenesis: Symphony Part I (Overture):
Ah. Den omtalade och efterlängtade symfonin som täcker tre hela spår på albumet. Första delen börjar hyffsat lugnt, och går sedan lite vildare, för att lugna ner sig mot slutet och ladda upp för den andra delen...
Exogenesis: Symphony Part II (Cross-Pollination):
Den bästa delen i symfonin, även den mest rockiga. Härlig brygga, och det är även i denna delen som sången märks mest.
Exogenesis: Symphony Part III (Redemption):
Lugnet efter stormen. Mestadels lugn, med "hoppfull" text. En perfekt avslutning på hela albumet.
Jag satte inga betyg, för då skulle jag bara få kommentarer i stil med "ey, du kan ju fan inte sätta högsta betyg på alla låtarna".
Hursomhelst: Alla som har chans bör lyssna igenom det här albumet, för det är fantasiskt grymt.
Årets bästa album? JA
Love is our Resistance...
Den jag väntade mig minst av, p.g.a att den inte har någon gitarr alls, och sades vara lite reggae. Men blev väldigt positivt överraskad av hur bra den var, mörk, och texten får man ju tolka hur man vill... hehe...
Albumets sämsta låt... men ändå väldigt bra (yes, jag är fanboy). Känns lite R'n'B, och den har riktigt sköna instrument. Plus, att höra Matt sjunga på franska är sjukt härligt.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kexlizard/409742351/