Friday 11 September 2009 photo 1/1
|
Friday 11 September 2009 photo 1/1
|
det finns inga äkta ord.
inga äkta sånger eller noter.
det är bara något vi själver uppfinner för att hitta någon gnuta mening.
vi förnimmer en känsla av glädje emellanåt.
men vem har sagt att den är äkta och inte bara påhittad.
hur kan en endaste sak kunna vara rätt för en.
när det finns så mycket andra saker man aldrig testat på.
vart finns gränsen.
och hur stor är labyrinten.
ni är endast modeller för mitt skapande.
för min konstnärliga sida där jag leker med orden.
jag smakar på orden som rödvinet i ett glas.
om det smakar bra lägger jag på lite extra innebörd i orden.
det finns ingen verklighet.
inte heller någon overklighet.
vi svävar endast i någon bubbla hela livet.
en bubbla som kommer vara glömd om vi inte blir uppskrivda i en historiabok.
jag målar upp alla ord som i en tavla.
först lägger man ett äkta tunt lager.
för att känslan ska komma in i bilden målar man på ett extra tjockt lager med alla dess kontrastliknande färger.
endast för att någon ska höja på ögonbrynen och kasta två blickar.
inte för att det är sant för mig.
men utan för att det kan vara sant för så många andra.
eftersom mina grunder finns där djupt inne i texterna har jag ofta blivit ifrågasatt om den verkliga meningen.
det har fått mig att tänka mig för innan jag skriver något.
det har fått mig att tappa gnistan.
texterna får inte samma energi.
det brinner inte med samma glöd.
jag är trött på att det förflutna jagar mig.
det förflutna kan aldrig komma tillbaks.
det enda som kommer är framtiden, och det är där man måste börja.
från där man står just nu.
livet är för kort för att gräva ner sig.
för att stanna upp i utvecklingen.
men med tusen armar om mina smalben är det svårt att ta sig någonstans.
men det är mitt eget fel att jag har stannat upp för länge mitt i ett kliv.
och gett dom chansen att gripa tag.
det är bara svammel.
det är för mycket.
min kropp börjar spjärna emot.