May
Tuesday 23 March 2010 photo 1/1
|
Gud, jesus och den heliga anden
- guds tre beståndsdelar, varav Jesus är gud i sin mänskliga gestalt på jorden. Det är iallafall vad jag studerat i Religion A, men jag gjorde faktiskt en liten egen tolkning på Jesus existens, och vad han skulle kunna symbolisera för hela mänskligheten, religiös som atist.
O, jesus
Varför inte se Jesus som den ouppnåliga perfektionen många människor strävar efter? Jag menar det som ett modernt påstående, vårt ungdomliga förhållningssätt till idol idealet. Jesus sade ju följande, att man icke skulle begå äktenskapsbrott, men att man trots detta inte får känna åtrå till en annan kvinna om man tittar på henne, eftersom det skulle innebära ett innerligt bryt i äktenskapet. Han styrkte det som stod mellan raderna, alltså att människorna i grunden är en syndare och att vi pågrund utav det, aldrig kan förbli något annat än syndare.
Tillbaks till idealet, idén om den perfekta människan... Tänk dig Jesus, den man som var utan alla dess synder. Tänk han inte som gud, utan mer som en bild utav vårt ouppnåliga mål mot perfektion. Som en Eva & Adam innan dem åt av kunskapets träd, tiden då människorna var menad som en kärleksfull avbild av gud, medvetna varelser som levde i harmoni till sig själva och hela sin omgivning.
Gud använde den heliga anden för att skapa den perfekta människan,
men den harmoni som krävdes för att vår planet skulle kunna ena i enighet, som var menad att gå vidare som en treenighet; ett sammarbete mellan Gud, Jesus och den heliga anden som kretsar däremellan.
Problemet är att kunskapens träd fanns till att börja med.
Problemet var att han skapade en tänkande varelse, inte en varelse som underkastade sig en idé om harmoni och samlevnad.
Problemet var att han skapade den tänkande, individuella varelsen.
Eva åt av kunskapens träd, och då kom insikten... Att man skulle sätta krav på sig själv och sina medmänniskor, att det var pinsamt att gå omkring med knappa lövet över sitt könsorgan, att det var en privat ståndsdel utav en självständig varelse. Vi tänkte naturligt, precis som den allsmäktiga gud har idéer om det perfekta, goda samhället.
Perfektionisten
Ondskan spred sig snabbt och idealen blev allt starkare,
men det ska inte förkastas... Eftersom de fanns där innan tidens ursprung.
Gud satte krav på oss som människor, han skapade kravet och vi ärvde det. Och genom kunskapens frukt insåg vi att kunskapen var till oss sjävla att styra. Vi var en syndens varelse ifrån början, för tanken att äta utav trädet fanns där ifrån början. Vi lät lyssna på den giftiga orm som spottade ut sanningar om oss, att kunskapens träd var den kunskapen som fanns runtomkring oss, men som vi ännu inte kunnat sätta ord på.
... Jesus kom till jorden, som den idealistiska människan.
Han följer guds lag, han har nått idealet om perfektion, och för det blev han korsfäst; Inget begär efter livet, inget begär till andra kvinnor än sin älskade. Han återuppstod och blev den samlade delen utav det ouppnåliga. Högt upp i skyarna finns den, högt upp i skyarna finns gud. Men vi står med fötterna fastklistrade på jorden, så vi kan bara drömma om att få ta plats bredvid Jesus. Ett ideal ifrån en värld som aldrig funnits.
Perfektion finns inte, den kan bara föreställas.
Du kan bara sträva efter den.
Precis som jesus bad oss att fortsätta vår strävan efter Guds ord.
Vi är perfekta i vår obalans.
O, jesus
Varför inte se Jesus som den ouppnåliga perfektionen många människor strävar efter? Jag menar det som ett modernt påstående, vårt ungdomliga förhållningssätt till idol idealet. Jesus sade ju följande, att man icke skulle begå äktenskapsbrott, men att man trots detta inte får känna åtrå till en annan kvinna om man tittar på henne, eftersom det skulle innebära ett innerligt bryt i äktenskapet. Han styrkte det som stod mellan raderna, alltså att människorna i grunden är en syndare och att vi pågrund utav det, aldrig kan förbli något annat än syndare.
Tillbaks till idealet, idén om den perfekta människan... Tänk dig Jesus, den man som var utan alla dess synder. Tänk han inte som gud, utan mer som en bild utav vårt ouppnåliga mål mot perfektion. Som en Eva & Adam innan dem åt av kunskapets träd, tiden då människorna var menad som en kärleksfull avbild av gud, medvetna varelser som levde i harmoni till sig själva och hela sin omgivning.
men den harmoni som krävdes för att vår planet skulle kunna ena i enighet, som var menad att gå vidare som en treenighet; ett sammarbete mellan Gud, Jesus och den heliga anden som kretsar däremellan.
Problemet är att kunskapens träd fanns till att börja med.
Problemet var att han skapade en tänkande varelse, inte en varelse som underkastade sig en idé om harmoni och samlevnad.
Eva åt av kunskapens träd, och då kom insikten... Att man skulle sätta krav på sig själv och sina medmänniskor, att det var pinsamt att gå omkring med knappa lövet över sitt könsorgan, att det var en privat ståndsdel utav en självständig varelse. Vi tänkte naturligt, precis som den allsmäktiga gud har idéer om det perfekta, goda samhället.
Perfektionisten
Ondskan spred sig snabbt och idealen blev allt starkare,
Gud satte krav på oss som människor, han skapade kravet och vi ärvde det. Och genom kunskapens frukt insåg vi att kunskapen var till oss sjävla att styra. Vi var en syndens varelse ifrån början, för tanken att äta utav trädet fanns där ifrån början. Vi lät lyssna på den giftiga orm som spottade ut sanningar om oss, att kunskapens träd var den kunskapen som fanns runtomkring oss, men som vi ännu inte kunnat sätta ord på.
... Jesus kom till jorden, som den idealistiska människan.
Han följer guds lag, han har nått idealet om perfektion, och för det blev han korsfäst; Inget begär efter livet, inget begär till andra kvinnor än sin älskade. Han återuppstod och blev den samlade delen utav det ouppnåliga. Högt upp i skyarna finns den, högt upp i skyarna finns gud. Men vi står med fötterna fastklistrade på jorden, så vi kan bara drömma om att få ta plats bredvid Jesus. Ett ideal ifrån en värld som aldrig funnits.
Perfektion finns inte, den kan bara föreställas.
Precis som jesus bad oss att fortsätta vår strävan efter Guds ord.
Vi är perfekta i vår obalans.
Visa toppen
Show footer