September 2012
Vill att allting blir som vanligt. Jag hatar detta. Vill inte behöva få ont i magen så fort jag ser dig. Vill inte behöva sakna dig. Vill inte gråta för dig. Varför kan jag inte bara hata dig?
Vet ni hur det känns, att känna sig som en fÃ¥nge i sin egna kropp. Att känna sig fängslad och det inte finns nÃ¥gon väg ut? Att man är instängd och man har tappat nycklen ner för att stup. NÃ
Yeah man. Fixade till lite dreadlocks idag. Lika bra det tänkte jag. Är bara halvt färdig ännu. Men imorgon då jävlar får jag min virknål! Och jag och Julija börjar skolan imorgon med, då bl