En apa och en kanin!

Sepe ut? Ja, det kanske är för att du ÄR det också, gullet. :D

grabb_killen

haha, grabb_killen?

Vet inte vad jag skulle skriva egentligen :$

:O

Mina eftermiddagar är numera en dimma :<

ah, the brass of bergsjön... :(

Hits from the bong...

Eller första veckorna på en misärintensiv universitetsutbildning. VÄLJ SJÄLV :-( (djävla knarkare!)

men sluta gnälla linnea!!!!!!!!!11 du har själv valt att läsa den här utbildningen, du har kommit in på en av landets bästa i sitt slag, och du vet att även om du inte alltid mår bra så är du en jäkel på att vara duktig i skolan och att du kan fixa det här. så lägg energin på att typ dra dina katter i svansen istället för att gnälla!!!!!!!!

Det är inte gnäll. All information och alla nya grejer gör hela klassen jättetrött inte bara mig (nej hela klassen har inte nedsatt uppmärksamhet o koncentrationsförmåga) .. i ungefär två veckor sen har alla vant sig och man orkar göra något mer än att sitta och halvsova i en datastol hela eftermiddagen. Jag kan säga att det du just skrev sårade mig. Men jag tänker inte skriva något elaktfyndigt tillbaka.

Det var inte meningen att såra dig och jag är ledsen att du tog det så, för det var inte meningen. Jag har aldrig läst vid universitetet men i princip alla jag känner som gör/gjort det säger samma sak som du; det är väldigt mycket att ta in på en och samma gång, vilket givetvis är tungt. Men det är liksom mer att jag tänker på mönster och ordval hos dig, du ser verkligen negativa saker i ALLT och inte alls bara skolan. Vet att det kan bli så när man är deppig, men det känns så tråkigt att se någon med typ sky-is-the-limit-potential som slösar så mycket energi på att ha dålig attityd. Alla människor gnäller ibland, det har man full rätt till, alla människor har sämre och bättre dagar och perioder vilket är helt naturligt... Men så länge jag har känt dig så har jag fått den generella uppfattningen att du är en väldigt negativ person och att det tär på dig, och det är tråkigt och jag önskar att du kunde få ha en mestadels positiv drivkraft istället. Jag tycker att du är väldigt beundransvärd som orkar med det extremt tuffa jobb du haft, att du vågar satsa på en så tuff utbildning osv, kudos och stora applåder till dig för det (ja, på r
iktigt). Men typ 80% av allt du uttrycker är neggogrejer, känns det som. :(

Jajo, så kan man ju se det. Sitter och gråter nu men det är ju skönt att någon kan vara ärlig. Din uppfattning stämmer kanske generellt överens med mina övriga vänner o bekanta, då har ingen uttryckt det såhär i klartext till mig förut. Skulle kunna skriva i mitt cv "jag ser hinder där andra ser möjligheter" för hela min omgivning är den lilla tuvan och jag är det stora lasset. Jag har ALLTID varit såhär så jag antar att det är min personlighet. Det räcker med att det regnar o blåser för att jag ska vilja ligga under täcket. Jag förstår inte varför Bobby är ihop med mig, han är ju positiv och optimistisk så tillsammans blir vi väl ett likhetstecken. Hela den här hösten har varit djävulsk av flera skäl, dom flesta vet du om. Min läkare vill inte att jag ska äta voxra istället för concerta. Jag ger upp om och om igen. Och nu försöker jag verkligen köra på, programmet verkar jätteroligt, det finns några schysta personer klassen som jag gärna kan sitta o prata med så allt är jättebra. Jag är som Ior och jag har verkligen försökt ändra på det. Vi kanske kan ses bara när jag är på gränsen till manisk, då är jag mycket roligare än när jag är deprimerad. Vet faktiskt inte vad jag ska skriva. Hade jag kunnat välja hade jag inte velat vara mig. Jag skulle så gärna vilja skylla på den kemiska obalansen i min hjärna.

Men Linnea, du ÄR en jättebra tjej och person och människa, oavsett om du "är som du är" eller för att du mår dåligt eller för att du inte blommat ut riktigt än osv, det får du aldrig tvivla på! Jag menade som sagt inte att göra dig ledsen, alls, för jag tycker om dig och det vet du. Jag tror alldeles säkert att det någonstans i dig finns en grund och balans som varken är deppig som I-or eller jagat manisk, det är bara det att den delen väldigt lätt hamnar i kläm (både för dig och mig och säkert ofantligt många andra som fäktas mot väderkvarnar i motvind med spöken i ryggsäcken), du behöver inte vara "perfekt" för att kunna umgås med- precis som att ingen annan i hela världen behöver vara det heller. Det låter ju så djävla platt och fånigt och klyschigt när man säger att det kommer bli bättre, men... Jag tror faktiskt att det är så, för i princip alla människor. Jag vill inte låta mästrande, men du är ung även om du redan har många erfarenheter och är mogen för din ålder, men du är defacto bara 21 år knappt! Det är milsvid skillnad på hur jag var när jag var 20 och när jag är över 25, egentligen större än gapet mellan 15 och 20. Ingenting är statiskt, vill eller måste man förändras så går det. Trivs du inte med hur du "är" så är det inte hugget i sten. Sedan behöver man inte vara en överhurtig klämkäck apa typ Mia Törnblom, gudskelov, men hjärnan är en listig och mystisk manick som kan gå bakom ryggen på en och förändra en mer än man tror fastän man egentligen gett upp...

Fina lilla krumelur jag vill aldrig bliva stur MVH Peter Pan!