September
Sunday 18 January 2009 photo 1/1
|
Mirrors Edge utspelar sig i en framtida dystopisk stad, ettövervakningssamhälle som gått över styr och blivit genomkorrupt.
Huvudpersonen Faith förlorade sina föräldrar som ung på grund av regimskiftet och hon har idag inte mycket till övers för samhällets utformning. Därför försörjerhon sig som Runner, en kurir som på kvicka fötter transporterar känsliginformation genom staden i hopp om att slinka myndigheterna förbi.Runners är ett utrotningshotat släkte, Faith är en av de få somfortfarande kämpar för att samhället ska bli så fritt som det en gångvar.
Spelet inleds med ett mord som Faith måste följa upp och det göratt hon hamnar högst upp på polisens önskelista. Det är början på enhistoria som håller mig intresserad spelet igenom, men å andra sidantar den inte alls ut svängarna såsom jag hoppats. DICE berättar enthriller av klassiska mått, den fascinerande världen och dess historiages ingen tid att glänsa. Berättandet drivs dessutom huvudsakligen framav filmsekvenser som jag inte blir riktigt klok på. Man har valt attinte använda sig av förstapersonsperspektivet rakt igenom, vilket t.ex.The Darkness gjorde med bravur, utan sekvenserna presenteras istället ien mysig men enligt mig opassande tecknad stil.
Valet är särskilt förbryllande just eftersom att Mirrors Edge iövrigt är ett praktexempel på hur en genomtänkt och minutiöst utformadpresentation kan lyfta en spelupplevelse flera nivåer. Menyerna ärsuperläckra, musiken sitter som en smäck, ja till och medladdningsskärmen är häftig.
Fler småfel som stör helheten Mirrors Edge går att hitta. Framföralltkan spelet vara frustrerande svårt ibland och i de mest utmanandestunderna kan Faith faktiskt framstå som klumpig, just eftersom attspelet ämnar vara så pass realistiskt. Vid de tillfällen jag dörtiotalts gånger
7 av 10 möjliga.
/ Kim
Spelet inleds med ett mord som Faith måste följa upp och det göratt hon hamnar högst upp på polisens önskelista. Det är början på enhistoria som håller mig intresserad spelet igenom, men å andra sidantar den inte alls ut svängarna såsom jag hoppats. DICE berättar enthriller av klassiska mått, den fascinerande världen och dess historiages ingen tid att glänsa. Berättandet drivs dessutom huvudsakligen framav filmsekvenser som jag inte blir riktigt klok på. Man har valt attinte använda sig av förstapersonsperspektivet rakt igenom, vilket t.ex.The Darkness gjorde med bravur, utan sekvenserna presenteras istället ien mysig men enligt mig opassande tecknad stil.
Valet är särskilt förbryllande just eftersom att Mirrors Edge iövrigt är ett praktexempel på hur en genomtänkt och minutiöst utformadpresentation kan lyfta en spelupplevelse flera nivåer. Menyerna ärsuperläckra, musiken sitter som en smäck, ja till och medladdningsskärmen är häftig.
Visa toppen
Show footer