Friday 12 June 2009 photo 1/1
|
Min lille bror är lite läskig!
Jag var ute och lekte med honom en dag. Han lägger sig i " Kina Gungan" och precis innan han ska kliva av så kollar han runt om sig. Han fastande med blicken på sandlådan som finns precis i närheten, jag frågar honom vad det är han tittar på och han svarar att det är ett barn här. Jag frågar honom vart någonstans och han pekar mot sandlådan. Jag blev lite orolig först, det var absolut inget där. Det var bara vi två i hela lekparken. Jag börja fråga honom frågor, och jag märker hur tyst han blir. Han blir helt stel i hela kroppen och vågar knappt prata. Jag frågar honom om barnet säger något till honom men jag får inget svar, som om han inte vågar svara. Jag frågade honom sen om barnet är söt, bara för och se om han svarar. Han kollade mot sandlådan i smyg och vände sig snabbt mot mig och sa jaa. Vi går mot hänggungan, och när vi kommer fram dit så säger han helt plötsligt att barnet gråter. Jag förstod ingenting. Jag frågar vart barnet är igen och han pekar mot lägenheterna som ligger gansak nära och säger kolla på fönstret. Jag kollade upp och såg ingeting. Jag frågade varför barnet grät och han svarade att barnet var trött. Jag frågade oxå om barnet var ensam, alex berättade att barnet var med sin mamma hemma.
Det här inte förstå gången något sånt här händer, man börjar tror att han kan se dem döda :O Men man vet aldrig barn kan oxå bara inbilla sig massa men, jag tror inte att alexander gör det. Hänt andra saker...
Jag var ute och lekte med honom en dag. Han lägger sig i " Kina Gungan" och precis innan han ska kliva av så kollar han runt om sig. Han fastande med blicken på sandlådan som finns precis i närheten, jag frågar honom vad det är han tittar på och han svarar att det är ett barn här. Jag frågar honom vart någonstans och han pekar mot sandlådan. Jag blev lite orolig först, det var absolut inget där. Det var bara vi två i hela lekparken. Jag börja fråga honom frågor, och jag märker hur tyst han blir. Han blir helt stel i hela kroppen och vågar knappt prata. Jag frågar honom om barnet säger något till honom men jag får inget svar, som om han inte vågar svara. Jag frågade honom sen om barnet är söt, bara för och se om han svarar. Han kollade mot sandlådan i smyg och vände sig snabbt mot mig och sa jaa. Vi går mot hänggungan, och när vi kommer fram dit så säger han helt plötsligt att barnet gråter. Jag förstod ingenting. Jag frågar vart barnet är igen och han pekar mot lägenheterna som ligger gansak nära och säger kolla på fönstret. Jag kollade upp och såg ingeting. Jag frågade varför barnet grät och han svarade att barnet var trött. Jag frågade oxå om barnet var ensam, alex berättade att barnet var med sin mamma hemma.
Det här inte förstå gången något sånt här händer, man börjar tror att han kan se dem döda :O Men man vet aldrig barn kan oxå bara inbilla sig massa men, jag tror inte att alexander gör det. Hänt andra saker...
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/konitaaa/380719030/