Next day

Previous photo

Wednesday 30 January 2008 photo 4/4

Jag tittade förhastat på klockan, den var redan kvart över, skulle jag verkligen hinna?!
Var det verkligen någon idé att ens försöka hinna med bussen. Det är så långt att gå.
För ett tag kändes det som att tiden stannade. Skulle jag ta bussen eller inte?
Frågan kändes evig, det kändes som att den skulle hänga kvar i luften förevigt
”Ska jag ta bussen eller inte”
Jag slog mig lite lätt i huvudet. Jag är för trött, tänkte jag, samtidigt som jag krängde mig in i mina alldeles för små skor, och min svarta kavaj, som hade tappat en del knappar under åren.
Jag funderade på att gå på toa, men kom på att tiden var riktigt knapp. Jag slängde därefter igen dörren, och började springa. Jag sprang nedför trappen, snubblade lite halvt på det sista trappsteget, och fick upp alldeles för hög fart. Benen hann knappt med min takt, och jag stupade framåt. Det här är verkligen typiskt mig, tänkte jag, halvt irriterad, halvt panikslagen, och jag ställde mig genast upp. Det skulle ta ett tag innan busshållsplatsen var i sikte, och allt kändes helt meningslöst. Men jag fortsatte. Jag ville inte inse att bussen säkert redan hade gått. Jag tror inte att jag försökte motbevisa det i mina tankar, jag tror att jag sprang så snabbt bara för att.
Tankarna flög åt alla olika håll. Jag började svettas. Skulle jag hinna? Jag kände hur mitt ansikte blev rödare och rödare, hur kraften långsamt dog bort, och hur jag snart skulle förvandlas till en våt fläck.
Men jag fortsatte springa, inte driven utav hoppet, utan enbart utav mina egna muskler.
Nu, NU! Jag såg busshållsplatsen närma sig. Jag kunde se hur den kom allt närmare och närmare, trots att mitt synfält hade börjat sina, så kunde jag urskilja en busshållsplats. Jag kunde se hur en gammal man lugnt tittade åt det håll bussen skulle komma från, och hur han långsamt började gå åt samma håll.
Han tog sig fram lika långsamt som en snigel. Hans fotsteg var tunga och jag kunde nästan höra att det ekade när han satte foten i backen.
Då såg jag det. Bussen. Den gamla mannen klev harmoniskt upp på bussens första trappsteg.
Jag skrek till. Han tog sig upp för det andra. Jag sträckte fram mina händer och ropade ”STANNA!”.
Tillsist tog mannen det sista steget, det som ledde honom in till bussen.
Jag var nästan framme. Bara lite till, pyttelite till.
Jag tittade upp, och min blick möttes av en ung kvinna, busschauffören, som vänligt frågade:
Ungdom eller vuxen?
Jag svarade ungdom.
Okej, det blir 15 kr.
Jag trevade efter pengar i min ficka, men där fanns inga. Jag gjorde samma sak fast i min andra ficka, inte där heller. ”Tyvärr” sa den unga kvinnan. ”Du måste nog gå av”. Hon log medlidande.
Men jag ville inte ha något medlidande, jag ville ha en toalett.

0 Visa hela listan

Jag tittade förhastat på klockan, den var redan kvart över, skulle jag verkligen hinna?! Var det verkligen någon idé att ens försöka hinna med bussen. Det är så långt att gå. För ett tag kändes det som att tiden stannade. Skulle jag ta bussen eller inte? Frågan kändes evig, det kändes som att den skulle hänga kvar i luften förevigt ”Ska jag ta bussen eller inte” Jag slog mig lite lätt i huvudet. Jag är för trött, tänkte jag, samtidigt som jag krängde mig in i mina alldeles för små skor, och min svarta kavaj, som hade tappat en del knappar under åren. Jag funderade på att gå på toa, men kom på att tiden var riktigt knapp. Jag slängde därefter igen dörren, och började springa. Jag sprang nedför trappen, snubblade lite halvt på det sista trappsteget, och fick upp alldeles för hög fart. Benen hann knappt med min takt, och jag stupade framåt. Det här är verkligen typiskt mig, tänkte jag, halvt irriterad, halvt panikslagen, och jag ställde mig genast upp. Det skulle ta ett tag innan busshållsplatsen var i sikte, och allt kändes helt meningslöst. Men jag fortsatte. Jag ville inte inse att bussen säkert redan hade gått. Jag tror inte att jag försökte motbevisa det i mina tankar, jag tror att jag sprang så snabbt bara för att. Tankarna flög åt alla olika håll. Jag började svettas. Skulle jag hinna? Jag kände hur mitt ansikte blev rödare och rödare, hur kraften långsamt dog bort, och hur jag snart skulle förvandlas till en våt fläck. Men jag fortsatte springa, inte driven utav hoppet, utan enbart utav mina egna muskler. Nu, NU! Jag såg busshållsplatsen närma sig. Jag kunde se hur den kom allt närmare och närmare, trots att mitt synfält hade börjat sina, så kunde jag urskilja en busshållsplats. Jag kunde se hur en gammal man lugnt tittade åt det håll bussen skulle komma från, och hur han långsamt började gå åt samma håll. Han tog sig fram lika långsamt som en snigel. Hans fotsteg var tunga och jag kunde nästan höra att det ekade när han satte foten i backen. Då såg jag det. Bussen. Den gamla mannen klev harmoniskt upp på bussens första trappsteg. Jag skrek till. Han tog sig upp för det andra. Jag sträckte fram mina händer och ropade ”STANNA!”. Tillsist tog mannen det sista steget, det som ledde honom in till bussen. Jag var nästan framme. Bara lite till, pyttelite till. Jag tittade upp, och min blick möttes av en ung kvinna, busschauffören, som vänligt frågade: Ungdom eller vuxen? Jag svarade ungdom. Okej, det blir 15 kr. Jag trevade efter pengar i min ficka, men där fanns inga. Jag gjorde samma sak fast i min andra ficka, inte där heller. ”Tyvärr” sa den unga kvinnan. ”Du måste nog gå av”. Hon log medlidande. Men jag ville inte ha något medlidande, jag ville ha en toalett.

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

Anonymous Sun 20 Jul 2008 15:05

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA ärligt talat jag älskar dennna text! XD

- Read more -

korkscrew Sun 20 Jul 2008 15:06

hahaha , not lika funny när man är i själva historien x)
(jag har tråkgt :/:/:/:/)

- Read more -

Anonymous Thu 31 Jan 2008 21:49

HAHAHAHAHAHHAHAHAHAHA :'D

- Read more -

korkscrew Thu 31 Jan 2008 21:50

wonderful, yes ;D?

- Read more -

Anonymous Thu 31 Jan 2008 21:40

Ärligt, de e såre brukar va varje morron näru ska ta bussen me mej va? -.-

- Read more -

korkscrew Thu 31 Jan 2008 21:41

hahah, you got me there mistah,
förresten jag måste berätta en sag för dej :S:S!

- Read more -

bbeckaa Thu 31 Jan 2008 18:18

HAHAHHAHHAHAHHAHAHAHHAHAH ! så kajsa! i love that story it made me laughe

- Read more -

korkscrew Thu 31 Jan 2008 18:19

hahah, hade inte så mycket att göra, så varför inte roa sig med att skriva sorgliga berättelser xD?

- Read more -

Anonymous Wed 30 Jan 2008 23:01

Haaahaaa....men det är bättre än min väg till skolan, jag ramlade tre ggr och varje gång cyklade det förbi en jätteirrterande fjortis (som säkert egentligen var en jättefin och bra människa och egentligen inte alls såg ut som en fjortis överhuvudtaget) och hon stirrade på mig och jag ville bara...bara...stryypa henne!

- Read more -

korkscrew Wed 30 Jan 2008 23:02

nähej, här har vi inga fördomar -.-
xD
(låter somm enutmärkt dag förresten ! )

- Read more -