Monday 14 December 2009 photo 1/1
|
Det är svarta vatten som leder mig hem
färgat av svart och död, men jag sitter säkert i min roddbåt
snickrat och spacklat med alla överanvända fraser
allt ljud ekar lite högre över vattenytan
så jag undrar om det även är lättare att se mig
Trots att vattent inte är fruset landar snön tryggt där
underhåll mina sinnen; minnet och lekfullheten
att räkna stjärnor är klyschigt
men är att räkna mina egna födelsemärken är bara fåfängt
jag räknar tomma papper och ursäkter istället
och önskar att jag visste hur de står i proportion med varandra
har du någonsin hört uttrycket "too little, too late"?
för mitt liv är en serie av för lite, för sent
och jag vettefan vem som står för vågen eller vem som fixar klockorna
i min lilla värld av töntiga, handskrivna brev
jag tror personligen inte på konfrontation. jag är snarare en sån människa som säger saker och sen står omkring obekvämt och önskar att någon skulle ta tillbaka dem åt mig, mest för att slippa vara så obekväm. Inte för att jag ångrar mig.
Det är svarta vatten som leder mig hem för det jag lärt mig av denna vända, till helvetet och tillbaka, är att det enda som att vara bäst innebär är att man är jävligt bra på att ljuga.
färgat av svart och död, men jag sitter säkert i min roddbåt
snickrat och spacklat med alla överanvända fraser
allt ljud ekar lite högre över vattenytan
så jag undrar om det även är lättare att se mig
Trots att vattent inte är fruset landar snön tryggt där
underhåll mina sinnen; minnet och lekfullheten
att räkna stjärnor är klyschigt
men är att räkna mina egna födelsemärken är bara fåfängt
jag räknar tomma papper och ursäkter istället
och önskar att jag visste hur de står i proportion med varandra
har du någonsin hört uttrycket "too little, too late"?
för mitt liv är en serie av för lite, för sent
och jag vettefan vem som står för vågen eller vem som fixar klockorna
i min lilla värld av töntiga, handskrivna brev
jag tror personligen inte på konfrontation. jag är snarare en sån människa som säger saker och sen står omkring obekvämt och önskar att någon skulle ta tillbaka dem åt mig, mest för att slippa vara så obekväm. Inte för att jag ångrar mig.
Det är svarta vatten som leder mig hem för det jag lärt mig av denna vända, till helvetet och tillbaka, är att det enda som att vara bäst innebär är att man är jävligt bra på att ljuga.
Directlink:
http://dayviews.com/krigsmamma/430514720/