Monday 29 March 2010 photo 1/1
![]() ![]() |
Måste ha skrivit den här någon gång i Oktober. Det är intressant att hitta sånt gammalt, som man knappt känner igen. Har jag någonsin känt såhär, liksom.
"För när tröjorna slutat lukta som dig och när minnena har slutat påminna mig om dig, det är då jag kan börja andas igen. Den enda gången jag älskat någon så det gör ont var det snarare för att han vred konstant om kniven fastkilad i mina minnen. Den enda uppfattningen jag har om kärlek är den som svider så mycket att det är svårt att andas utan att det känns som man drunknar. Mycket likt någon plågad av mardrömmar under dagen kan jag helt enkelt zona ur, men ännu lättare tycka synd om mig själv i hopp om att någon ska ta efter.
Man vaknar och tycker inte att man känner igen sin egen lukt, sina egna lakan, man har blåmärken man inte kommer ihåg, och inte längre vet föredrar Sam utan Natur. Tänk om man kan vakna och inte känna igen sig själv i spegeln."
Man vaknar och tycker inte att man känner igen sin egen lukt, sina egna lakan, man har blåmärken man inte kommer ihåg, och inte längre vet föredrar Sam utan Natur. Tänk om man kan vakna och inte känna igen sig själv i spegeln."
Directlink:
http://dayviews.com/krigsmamma/450284719/