September
Tuesday 23 March 2010 photo 1/1
|
Och där stod vi.
Jag och henne. Hon. Min kompanjon. Min lagkamrat. Jag hade alrig träffat henne innnan, ens sett henne. Där stod vi. Öga mot öga med våra motståndare. Dom var fler än oss. Många fler. Vi skulle krossa dom. Det skulle vi. Boll efter boll flög i hög hastighet mot mej. Några riktigt nära.
Vi kontrar. Eller ja, jag kontrar mest. Ska jag vara helt ärlig hade mitt lag inte ens en liten changs utan mej. Den matchen hade varit körd utan mej. Visst, vi förlorade. Men det var på grund av mina egna. På grund av mina egna förlorade vi.
Jag skötte min del hyfsat bra ändå tycker jag. Jo visst, dom var bara femmor. Men säg inte bara femmor. Dom var faktiskt ganska bra.
Bollarna på min sida var till min fördel. Jag tog upp dom, en efter en. Och iväg flög dom. Mot våra motståndare. Någon åkte ut, något huvudskott.
Mina lagkarater på bänken ville inte se på. Dom ville spela. Skrek gjorde dom.
-Lyra! Ta lyra!
Jag hade inget annat val än att lyda dom.
Jag såg en motståndare med bollen i hand. Jag såg bollen som var på väg. Hög hastighet. För hög. Jag skulle aldrig lyckas fånga den. Det visste jag. Rakt mot mej, hårt. Bollen som studsade i min hand flög iväg till vänster. Min ända changs att inte åka ut var att fånga den innan den nudda marken.
Jag kastar mej åt sidan i panik för att inte åka ut..
Så nära. Så nära, men ändå så långt ifrån. Jag fångar den inte. Jag landar hårt på marken. Jag tar i mot mej med tummen vilket inte var så smart.
Det gjorde jävligt ont. Men det är bättre nu.
Matchen slutade med att mitt lag fick storstryk. Kanske lite pågrund av att jag sumpade det.
Bodgeball..
Jag och henne. Hon. Min kompanjon. Min lagkamrat. Jag hade alrig träffat henne innnan, ens sett henne. Där stod vi. Öga mot öga med våra motståndare. Dom var fler än oss. Många fler. Vi skulle krossa dom. Det skulle vi. Boll efter boll flög i hög hastighet mot mej. Några riktigt nära.
Vi kontrar. Eller ja, jag kontrar mest. Ska jag vara helt ärlig hade mitt lag inte ens en liten changs utan mej. Den matchen hade varit körd utan mej. Visst, vi förlorade. Men det var på grund av mina egna. På grund av mina egna förlorade vi.
Jag skötte min del hyfsat bra ändå tycker jag. Jo visst, dom var bara femmor. Men säg inte bara femmor. Dom var faktiskt ganska bra.
Bollarna på min sida var till min fördel. Jag tog upp dom, en efter en. Och iväg flög dom. Mot våra motståndare. Någon åkte ut, något huvudskott.
Mina lagkarater på bänken ville inte se på. Dom ville spela. Skrek gjorde dom.
-Lyra! Ta lyra!
Jag hade inget annat val än att lyda dom.
Jag såg en motståndare med bollen i hand. Jag såg bollen som var på väg. Hög hastighet. För hög. Jag skulle aldrig lyckas fånga den. Det visste jag. Rakt mot mej, hårt. Bollen som studsade i min hand flög iväg till vänster. Min ända changs att inte åka ut var att fånga den innan den nudda marken.
Jag kastar mej åt sidan i panik för att inte åka ut..
Så nära. Så nära, men ändå så långt ifrån. Jag fångar den inte. Jag landar hårt på marken. Jag tar i mot mej med tummen vilket inte var så smart.
Det gjorde jävligt ont. Men det är bättre nu.
Matchen slutade med att mitt lag fick storstryk. Kanske lite pågrund av att jag sumpade det.
Bodgeball..
Comment the photo
36 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/krockodill/449358215/
Visa toppen
Show footer