November
Monday 22 September 2008 photo 1/1
|
Vi har transporttränat Prisma de senaste dagarna.
Hos Mathias har hon mest åkt lastbil och med andra hästar så hon var ganska orolig när vi körde hem henne, sparkade och hade sig. Därför beslutade vi att hon ska tränas så att hon blir trygg.
Att lasta henne på och av och allt kring den delen har aldrig varit något problem, men när man börjar köra och när hon inser att hon är ensam blir hon väldigt upprörd och börjar sparka. Framförallt i kurvor och på ställen där hon kan tänkas ha problem att hitta balansen (i lastbilen står de ju på snedden och det är mycket lättar för hästar att balansera sig med de vinkeln, så hon är inte van vid att balansera sig i en transport).
Beteendet beror troligtvis på en kombination av att hon ogillar att vara ensam och av att hon har svårt att balansera sig.
Hur som helst började vi träna i helgen, först gick vi bara in och ut med henne, skramlade med luckan och kollade att hon accepterade ljud och rörelser. Inga problem där. Sedan fällde vi upp och ned luckorna och det var heller inga problem.
Sedan körde vi och då började beteendet jag beskrev ovan. När vi kom hem var hon ganska upprörd och svettig men vi tod ut henne och lastade igen en gång innan hon fick komma in (detta för att än en gång stabilisera den rot som finns i henne om att vara i transporten är inte obehagligt).
Igår lät vi henne äta sin frukost i transporten och sedan gå ut i hagen.
På kvällen lastade vi henne igen och körde. Hon var lugnare men sparkade en hel del till en början, men vi körde en längre sträcka och hon uppförde sig bättre mot slutet men sparkade ändå endel.
När vi kom fram var hon lugn och inte svettig och det var ju ett klart framsteg.
Så idag var det dags igen. Denna gång blev vi tvugna att lasta i mörkret för mamma kom inte hem från jobbet förens sent. Men det var inga problem.
Och sedan var det alltså dags att köra igen och gissa vad, hon stod som ett ljus hela vägen!
Detta trots att vi åkte en väg med fler skarpa kurvor idag, hon trampade om ett par gånger för att stabilisera balansen men mer än så var det inte.
Hur duktig som helst! Och jättelugn och fin när vi kom hem.
Vi var så stolta över henne.
Givetvis ska vi fortsätta att konsekvent transportträna henne framöver så att det verkligen rotar sig i henne att transporten är okej och att hon är trygg där.
Men det är så kul att se henne göra framsteg.
Hoppträning på onsdag, ska bli spännande.
Första gången jag rider henne i ridhus samt hoppar banhoppningshinder med henne.
Men det ska nog gå bra.
=D
Hos Mathias har hon mest åkt lastbil och med andra hästar så hon var ganska orolig när vi körde hem henne, sparkade och hade sig. Därför beslutade vi att hon ska tränas så att hon blir trygg.
Att lasta henne på och av och allt kring den delen har aldrig varit något problem, men när man börjar köra och när hon inser att hon är ensam blir hon väldigt upprörd och börjar sparka. Framförallt i kurvor och på ställen där hon kan tänkas ha problem att hitta balansen (i lastbilen står de ju på snedden och det är mycket lättar för hästar att balansera sig med de vinkeln, så hon är inte van vid att balansera sig i en transport).
Beteendet beror troligtvis på en kombination av att hon ogillar att vara ensam och av att hon har svårt att balansera sig.
Hur som helst började vi träna i helgen, först gick vi bara in och ut med henne, skramlade med luckan och kollade att hon accepterade ljud och rörelser. Inga problem där. Sedan fällde vi upp och ned luckorna och det var heller inga problem.
Sedan körde vi och då började beteendet jag beskrev ovan. När vi kom hem var hon ganska upprörd och svettig men vi tod ut henne och lastade igen en gång innan hon fick komma in (detta för att än en gång stabilisera den rot som finns i henne om att vara i transporten är inte obehagligt).
Igår lät vi henne äta sin frukost i transporten och sedan gå ut i hagen.
På kvällen lastade vi henne igen och körde. Hon var lugnare men sparkade en hel del till en början, men vi körde en längre sträcka och hon uppförde sig bättre mot slutet men sparkade ändå endel.
När vi kom fram var hon lugn och inte svettig och det var ju ett klart framsteg.
Så idag var det dags igen. Denna gång blev vi tvugna att lasta i mörkret för mamma kom inte hem från jobbet förens sent. Men det var inga problem.
Och sedan var det alltså dags att köra igen och gissa vad, hon stod som ett ljus hela vägen!
Detta trots att vi åkte en väg med fler skarpa kurvor idag, hon trampade om ett par gånger för att stabilisera balansen men mer än så var det inte.
Hur duktig som helst! Och jättelugn och fin när vi kom hem.
Vi var så stolta över henne.
Givetvis ska vi fortsätta att konsekvent transportträna henne framöver så att det verkligen rotar sig i henne att transporten är okej och att hon är trygg där.
Men det är så kul att se henne göra framsteg.
Hoppträning på onsdag, ska bli spännande.
Första gången jag rider henne i ridhus samt hoppar banhoppningshinder med henne.
Men det ska nog gå bra.
=D
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kungloka/270440499/
Visa toppen
Show footer