September
Show more 9 October 2009
Four times' the charm, kan man ju säga ibland, om man inte är alltför komformistisk. Därför begav jag mig till Tureborg för fjärde fredagen i rad, dock inte till kollektivet den här g
Jag tog mig även friheten att bjuda in Plass. Jag fann det ytterst praktiskt att träffa på honom när han gick av bussen precis utanför Anton, då hans mobilpengar möjliggjorde att vi kunde få n
Det var också ett tag sedan jag träffade Petter på riktigt. Hans närvaro frambringade varma minnen av gamla goda kvällar framför Antons TV med öl och salta pinnar. Just nu gav sig Petter på Ag
It's great to be back, tyckte vi alla.
Ölhatt. Festligt, Chrischan. Nu när du snart blir indragen i armén bör du lära dig att man aldrig bär hatt inomhus.
Då jag befann mig i sällskap av människor som faktiskt hade spritdrycker medtagna, hände det att en eller annan shot slank ner. Frågan är; var jag själv med på detta, eller blev jag helt över
"I am the floating ghost-head of Christian Plass! You will do what I say!"
Just chillin' with ma sloth. Ibland är jag i full harmoni med naturen. Ibland är jag bara harmoniskt full.
Några hundradels sekunder senare inträffade en hesmk olycka som krossade både mitt näsben och min kameralins och berövade Anton på sin syn.
Go away, ghost head. I don't feel like talking to you.
Anton hade utfärdat en varning utifall förfesten skulle landa hos honom. Han skulle inte, under några omständigheter, orka städa innan.
Christian betraktade TV:n med ett buttert grin i ansiktet. Gick det kanske ett Simpsons-avsnitt som hade setts för många gånger?
Petter laddar upp sin standard-pose och flyr iväg till gamla tider när folk bar hatt och rock. "Push or pull, Syzlak?"
Vi sadlar upp och förbereder oss för en night on the town. Boys night out! Whoooooohoooo!
På Cheers. Svartklädda människor har roligare!
Wiberg och Anton. Båda har sett döden, och accepterat honom.
Whopidoo!
Senare: Dramatiska intriger i vår vardag. With sexy result!
Wikus Van Der Merwe lever och befinner sig i Uddevalla. Japp, idag kör vi på lite mer obskyra referenser!
Bergman blåste säckpipa. Med skräck i ögonen!
Den er typ smotsig. Allt er smotsigt.
Nicklas Hellqvist i: "Subtilt infiltrerande av bild"
You can look, but you're not supposed to touch, Anton.
Lisen gick runt med ett brett leende mest hela kvällen. Ibland satt hon ner med det också. Ibland deltog hon i konversationer med andra människor men tittade ofta åt andra hållet med sitt leende
Glad ---- Fokuserad ---- Glad
Nej! Det är inte så man gör! Fel! Duml!
Den stilsamma greven funderade på när ostbågarna skulle komma. De kom dock aldrig...
Direct link:
http://dayviews.com/kuse/2009/10/9/
Visa toppen
Show footer