Saturday 12 July 2014 photo 1/1
|
Det är en så konstig känsla när hjärtat är fjortontusen bitar men hjärnan och magkänslan säger att det är helt okej ändå för att det ändå var väntat att det skulle bli såhär, mer eller mindre. Känslor är så jävla gay. Jag ska för resten av livet vägra känna något annat än typ ilska, glädje och ångest (eftersom jag ändå aldrig verkar blir av med skiten).
Det är verkligen krig inombords. Till viss del har jag inte förstått det än, men den andra delen har fattar och förstår att det är bra för livet. Låg och bölade på gräsmattan tidigare men det kändes inte speciellt äkta, kändes bara som att jag grät för att man "ska" göra det även om jag var ledsen.. tror jag.
Och nu har jag kommit på att det finns massa bilder i datorn också som jag inte alls vet hur jag ska hantera. Lägga dem i en mapp med lösenord typ. Vill inte radera men om jag har kvar dem kommer jag bara att glo och må sämre än en drunknande fjärt.
Fiskis sällskap gör mig glad dock, vill inte alls åka härifrån för så fort jag kommer hem kommer allt att komma emot mig som en jävla betongvägg. Sömnlösa nätter, självhat och mer ångest än jag någonsin hanterat. Nu lyssnar jag på MCR och har gråten i halsen.
Jag måste försöka blicka framåt och tro på att jag kanske har en framtid trots min värdelöshet. Det jobbigaste är dock att det känns som att jag aldrig någonsin kommer hitta en så perfekt människa att dela livet med igen. ÄVEN OM VI SÖG.
Det skulle varit helt perfekt om jag råkade dö typ omkring elfte augusti för två år sedan, fast helst innan femtonde december 2011. Alltid haft en konstig dödslängtan för att jag är så rädd för framtiden men har liksom inte pallat bry mig om jag lever eller dör direkt. Små, harmlösa önskningar om att någon skulle råka putta mig framför tåget nästan varje dag för att jag då skulle kunna skylla min död på någon annan.
Alla dessa heartbroken-känslorna är helt nya för mig eftersom jag i tidigare förhållanden bara dumpat folk för att de är efterblivna eller tråkiga osv. Vill att tiden ska gå fort som fan, vill glömma allt för att jag typ inte kommer komma över skiten förrän om ungefär fem år då jag insett att jag aldrig kommer komma någon vart i livet och är helt värdekass på allt.
Ska fan riva ut den här jävla P-staven som får mig jättekänslig, vadfan. ORKAR INTE. Måste planera och begränsa det kommande halvåret så jag inte hamnar i helvetesträsket jag allra troligast kommer hamna i annars. Tidigare har jag aldrig varit utan någon slags partnerskapstrygghet mer än någon månad eller så, så detta kommer verkligen att tära på min mentala hälsa mer än jag behöver. Eller ja, lär väl vara lika apatisk som vanligt.
Håll käften, låt mig skriva och håll käften igen om du inte har något vettigt att säga.
Annons
Comment the photo
Kvadruppeln
Wed 16 Jul 2014 22:00
Har lovat Szimone ett besök småland i augusti, ska se om jag får råd innan skolorna börjar igen!
Maginneholl
Fri 18 Jul 2014 12:37
Ja om du åker någon dag som inte är fredag eller söndag brukar det ju inte vara så helvetes dyrt.
Ronion-bro
Sun 13 Jul 2014 12:43
Kom hit och häng med mig så kan vi vara ledsna och ha ångest tillsammans.
LouieDaKing
Sat 12 Jul 2014 09:14
Jag vet inte om det hjälper någonting, men jag är ledig mycket nu framöver, så om du inte vill vara ensam är det bara att skriva!
Kram på dig <3
Kram på dig <3
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kvadruppeln/518428764/