January
Friday 22 January 2010 photo 1/1
|
Inte min bild. Varken av eller till mig.
Det HAR hänt mycket, jag har bara varken haft tid eller ork att uppdatera människor om vad som händer. Nu när jag har rensat bort en hel del onödiga störande energiutsugande kontakter så borde det inte vara så många kvar som verkligen bryr sig.
Ett av livets störningsmoment är människor som skriver "finns för dig" (patetiskt... why?), människor som konstant tycker att deras liv är skit trots att dom har fått en eller två, kanske fler chanser att byta liv och faktiskt göra en förändring, kvinnor som tar på sig ansvar dom inte klarar av vilket resulterar i osäkra och dåligt mående barn, organisationer som inte gör sitt jobb och den bekanta i Mora som vägrar kontakta mig igen ang min magdansdress.
Så om du läser det här, jag kommer om 2-3 veckor och hämtar den. Vare sig du vill det eller ej.
Fotosession i Gävle i Februari-Mars, kommande fotograf som ska visa sina livsverk och som jag sen kan döma ut till fantasilös eller estetisk. Beroende på vinklar, ljus, motiv och användning av naturliga resurser. Jag är nu extramamma till min sambos härliga dotter, det tog mig 25 timmar konstant tåg för att hämta upp henne.
SJ ÄR Statens Jävlar. Två trasiga tåg, tågbyte mitt i snön, försenat och SEN framme. Då har man åkt tre tåg, det var bara sista som fungerade. Vilket det inte gjorde, dörren mellan vagnarna var trasig.
Flockmammorna håller sig inomhus för tillfället men kommer gå bärsärk när snön är borta. De kommer invadera fik, affärer, konsum, buss... ja, ALLT. Trottoaren också.
Familjelivet är anorlunda, ett barn gör en fruktansvärd stor skillnad. Bara att man måste ha rutiner är en stor omställning.
Och jag har nu kommit på (efter att ha sett ett program för uppfostring av hundar) att vuxna är rädda för barn. Vilket skapar osäkerhet vilket gör att barnen kör över en. Är man bara självsäker, dominant och har rätt metoder så går det förvånansvärt bra. All skrämselpropaganda på både tv och i tidningar. Allt man inpräntas som barn.
Jag är rädd för barn. Det måste fixas *noterar*
Man skyller "jobbiga barn" på genetik och medfödda problem. ADHD, depression... kan det inte vara så att man är olika? Man har bara olika behov? Vissa behöver mer uppmärksamhet, andra mindre. Måste man verkligen sätta en diagnos på allt?
Jag tycker att majoriteten av mänskligheten är en jävla skock med gnuer som varken känner empati eller har någon form av självdistans, betyder det att jag är hatisk och att jag har komunikationsproblem när jag inte känner för att festa och träffa nya människor?
Nuff Said.
Comment the photo
+ Kul med kid^^
Yes, jag fick hjälp med flytt och glömde kvar min magdansdress. Nu har han brutit kontakten, svarar inte på sms, msn eller mejl och dressen är värd runt 2,5-3 000. Varför han inte svarar vet jag int, han kanske förstörde den på fyllan eller något.
särskillt delen med SJ, de suger getdase!
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/l-demogorgon/438927520/
Visa toppen
Show footer