26 November 2009
Du var vår lycka, vår rikedom Nu har du gått, min hand är tom Nu viskar jag de orden De vackraste jag vet Du var mitt allt på jorden mitt allt i evighet Ensam i bräcklig farkost fann du din ege
Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm En droppe som faller i tidernas ström Den skimrar i regnbågens färg en minut Brister och faller och drömmen är slut
så som jag ser mig sj är de en ordförkomligt magdröm börja tänka och tänka jag tänker så långt närsan kan nå mina tå
Direct link:
http://dayviews.com/l0cken/2009/11/26/