October
Thursday 23 October 2008 photo 1/1
|
f.18 maj 1974 d.23 oktober 2009
11 år tillsammans.
11 dyrbara, minnesvärda år.
11 år fulla med minnen, skratt och gråt.
Envis, klok, personlig, öppen
Orden som beskriver dig är många,
och minnena med dig är lika många de.
Vad tänkte du när den lilla flickan satte sig på din rygg,
hon satt säkert snett och sträckte inte på sig,
och hon hade inte alltid uppmärksamheten dit ni skulle.
Men du tog allt med ro och lät henne hållas, för du visste
att det skulle bli bättre.
Vad tänkte du när den lilla flickan drog dig i munnen,
dunsade ner på ryggen i traven och gav fel hjälper.
Men även här hade du oändligt tålamod och hjälpte henne
att utvecklas.
Vad tänkte du när de hästar som fanns i din närhet försvann,
gick nerför backen och aldrig kom tillbaka.
Vad tänkte du när flickan begravde sitt ansikte i din päls och grät
och höll hårt om din hals.
Min Älskade Vän, vad har du tänkt under alla dessa år?
Jag skulle så gärna vilja veta.
Nu tar du din sista resa, bort till Trapalanda, Hästarnas Himmel, äntligen.
Det är det minsta du förtjänar efter allt du gjort.
Äntligen får du träffa alla dina vänner, beta på de evigt gröna ängarna, och gumman min, jag tror att de också har tistlar där, som du tycker så mycket om.
Och när det är min tur att åka till andra sidan, kom och möt mig, så ska vi springa, busa, hoppa och rida tillsammans ännu en gång.
Och jag ska ta med mig en burk med pepparkakor. Det lovar jag.
Vänta på mig. Jag kommer snart, Min Älskade Vän, Min Underbara Häst, Min Rebecka <3
11 år tillsammans.
11 dyrbara, minnesvärda år.
11 år fulla med minnen, skratt och gråt.
Envis, klok, personlig, öppen
Orden som beskriver dig är många,
och minnena med dig är lika många de.
Vad tänkte du när den lilla flickan satte sig på din rygg,
hon satt säkert snett och sträckte inte på sig,
och hon hade inte alltid uppmärksamheten dit ni skulle.
Men du tog allt med ro och lät henne hållas, för du visste
att det skulle bli bättre.
Vad tänkte du när den lilla flickan drog dig i munnen,
dunsade ner på ryggen i traven och gav fel hjälper.
Men även här hade du oändligt tålamod och hjälpte henne
att utvecklas.
Vad tänkte du när de hästar som fanns i din närhet försvann,
gick nerför backen och aldrig kom tillbaka.
Vad tänkte du när flickan begravde sitt ansikte i din päls och grät
och höll hårt om din hals.
Min Älskade Vän, vad har du tänkt under alla dessa år?
Jag skulle så gärna vilja veta.
Nu tar du din sista resa, bort till Trapalanda, Hästarnas Himmel, äntligen.
Det är det minsta du förtjänar efter allt du gjort.
Äntligen får du träffa alla dina vänner, beta på de evigt gröna ängarna, och gumman min, jag tror att de också har tistlar där, som du tycker så mycket om.
Och när det är min tur att åka till andra sidan, kom och möt mig, så ska vi springa, busa, hoppa och rida tillsammans ännu en gång.
Och jag ska ta med mig en burk med pepparkakor. Det lovar jag.
Vänta på mig. Jag kommer snart, Min Älskade Vän, Min Underbara Häst, Min Rebecka <3
Comment the photo
sörjer med dej, det kan inte vara kul att förlora en vän.
ta hand om dig <333 finns här =)
Jag kan inte säga att jag vet hur det känns, för det gör jag inte. En hamster och häst är lite skilda saker. Men jag kan säga att jag finns här, för det gör jag. <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/l0n3wolf89/284091122/
Visa toppen
Show footer