Monday 29 November 2010 photo 1/1
|
Stenarna här talar inte
De böver inte
Vindarna tjuter inte här
De viskar
Havets våg når inte upp hit
Endast det lätta regnet
Solens strålar värmer på ytan
skuggan svalkar dig längst ned på botten av ravinen
Om man sitter här alldeles tyst en sommardag när regnet försiktigt rinner längs stenarnas skrovliga kroppar, lutar huvudet bakåt med stängda ögon kanske man känner något!
I en dimension av stillhet, renhet försiktigt skapad i en så hård miljö
kan kanske en sten med sin kompakta kropp ge dig den varma mjuka känslan av att vara lugn och jordad
Vad är det jag glömt?
Vad är det jag kommit ihåg?
/H.H
Annons