God kväll mina vänner! Nu kommer jag med alldeles färsk information om min nya lilla vän. Jag har ännu inte kommit på ett namn till denna lilla varelse... jag vet inte om jag vågar det heller. Då kommer det plötsligt kännas som att hon är min, och det är hon ju inte. Fast hon är allt bra söt, den lilla fisen. Olga ringde förut för att höra hur det gick med mig, Treggwor och den lilla namnlösa. Då blev vi allt bra chockade, både jag och Treggwor... för Olga är ju inte den som bryr sig om andra på detta viset. Mysko, mysko. Hon berättade även att dessa varelser inte är det minsta lika människor när de föds. De kan både gå och äta fast föda redan från födseln. Det tyckte Treggwor var otäckt.
- Tänk om JAG är hennes föda! Tänk på det Lisa!
Jag tittade bara elakt på honom och sa sedan lugnt:
- Om så nu skulle vara fallet, så skulle Olga ha berättat det, eftersom att hon vet så pass mycket om dessa varelser, och i såna fall skulle hon vetat vad du var för en varelse och då skulle vi plötsligt få en massa information om dig och din art. Hade Olga varit så kall att hon inte berättade om din bakgrund om hon visste något om den?
Treggwor tänkte länge och väl på mitt långa försvarstal, och konstaterade till slut att det jag sa troligen stämde. Ändå fanns hans skräck inför detta nya kvar i honom. Kanske skulle den lilla växa upp till ett monster som ville krossa honom! Eller så skulle hon kanske äta upp all hans mat! Eller så kanske hon skulle bli lika elak som Olga! Det fanns många rädslor inom denne lille Treggwor som nu visades. Jag blev både ledsen och arg när jag hörde det. Ändå kunde jag förstå honom en smula. Trots sin höga ålder så vet han faktiskt inte så mycket om världen, och det skrämmer honom. Att han vågade närma sig mig är nog ett under.
- Jag var ensam... och jag hade faktiskt sett dig där utanför tidigare. Du verkade inte så farlig, så till slut tog jag mod till mig. Men det är ändå skillnad! Du och HON är verkligen INTE samma person! Titta på henne! Hon ser så...så... annorlunda ut.
Jag såg från Treggwor till min nya vän och svarade sedan glatt:
- Vi har svart hår båda två! Ser du inte? Hon skulle näst intill kunna vara min dotter.
Konstigt nog så lugnade detta Treggwor. Jag vågade därför inte påminna honom om att jag färgar mitt hår svart och att hon troligen inte gör det. Treggwor är ju faktiskt min vän och jag vill inte att han ska vara rädd.

Nej, nej! :O Det skulle aldrig falla mig in.