Idag blir jag lämnad. BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
ska ha ett lov utan både Zackey älskling, Anjelica & Joy.
Men jag ska vara mycket med Camilla, och lov är alltid skönt .
Så jag ska inte vara ledsen..

En fest bara. Och jag såg inte ens när du kom.
Fast jag vet när du kom, du kom med tårtan.
Men jag tänkte inte på det då.
Och så fortsatte kvällen, det var party och jag hade roligt.
Så vid vattenpipan så stod jag bredvid dig och du höll i mig, jag hade inte ens märkt när du tog tag. Jag var rätt full då..
Resten av kvällen minns jag inte helt .
Jag minns att jag klängde på dig hela tiden. Följde efter dig
och du följde efter mig . När jag skulle följa Emma, tror jag det var, till spårvagnen,
kom du plötsligt springande.
Och jag släppte dig inte så mycket den kvällen. Jag minns inte ens hur, när eller var vi började strula. Men nån gång måste det ha varit.
Jag minns att du rökte upp min cigg, spillde min kir på mig . Och minns när vi skulle sova. Men Partick var jättepigg, så han pratade hela tiden.
Tyckte att du var tråkig, så vi satte oss upp. haha.

Men dagen efter var förtrollningen (berusadheten:P) bruten.
jag mådde bara dåligt och det kändes som om jag fick rådissadsignaler.
Och så fick jag höra saker om dig, som fick ett litet litet hopp att dö.
Men jag klandrade dig inte liksom, för jag var likadan.

Men jag och Anjelica kom varandra allt närmare.
Så jag var hos dig ofta. oftare. oftast.
Trots att ingen direkt SA någonting, var det små saker som blickar och
blyga berörningar liksom.
Men det gick för segt för mig, så jag kunde inte hålla mig utan frågade,
frågade om det fanns någon chans.
Känns och kändes skitlöjligt, efter en vecka, efter ett feststrul.
Men det kändes som om ingen gjorde någonting, eller sa något,
skulle det rinna ut i sanden.
Ditt svar gjorde mig hyfsat nöjd.
Chilla och se.. ja, jag har ju aldrig varit ett fan av att CHILLA på sånt men,
det där med pirret i magen gillade jag.

det fortsatte med diskreta tecken. lite närmare i soffan, små sms och så vidare.
Som sedan utvecklades till hejdlöst kramandes och klängande, men fortfarande inget pussande.
Alla frågade och undrade, vilket var.. jobbigt. Och eftersom alla gjorde en stor grej av att det inte blev nåt mer, inget pussande, hånglande, sexande eller så, så blev det ännu svårare att få det gjort.
Tills den dagen vi lekt med Ted, den 13e februari, då du följde mig hem.
Trots att jag redan lärt mig att gå rätt väg över åkern.
Och jag minns inte vem som började, men plötsligt stod vi där i hejdåkramen, i rätt "kyssställning" som vi av någon konstig anledning hamnat i flera gånger de senaste dagarna. Och nu gick det inte att "komma undan", så det bara hände.

Och sedan hände det igen. Hela tiden.
Och på Annies fest när alla frågade om vi var ihop, speciellt dendär jobbiga killen,
frågade jag chans. haha, och du sa Ja. Och då kände jag att du ville ha mig liksom,
lika mycket som jag ville ha dig.
Trots att du var.. full som ett ägg ;)

Jag har alltid haft svårt för att veta när man kan kalla sig flickvän/pojkvän
(vem har INTE det?). Man vill ju inte ta det för givet, inte när man inte vet vad den andra vill. Men bäst för dig att du vill nu ;) haha .

Anyway. Jag tycker om dig så otrooooligt mycket.
Jag blir glad av att vara med dig. Jag vill vara med dig jämt. alltid. vill alltid vara nära,
Alltid klänga. Saknar dig jämt när jag inte är med dig
Du är underbar, charmig, snyggast, fin, söt, rolig, har finast leende, du himlar med ögonen gulligt, luktar gott, skrattar sött med mera med mera.
Du betyder sjukt mycket . Min min min <3
Love u baby

Fintextanna...menomdusårarhonomasså...