Varje dag när jag vaknar tänker jag: Underbart, jag får en till dag. Det går inte en dag utan att jag reflekterar över hur underbart det är att jag faktiskt lever; är någorlunda frisk; har underbara vänner som står ut med (vilket är helt beundransvärt) att jag jobbar för mycket och ibland (ofta) glömmer att höra av mig när jag har lovat det; för att dessa vänner är de bästa jag vet; har ett ok jobb med fantastiska jobbarkompisar; en fruktansvärt fin lägenhet (som visserligen är sjukt dyr, men det är sthlm det här, inte alingsås); för att min familj mår bra; att jag tjänar pengar så att jag har råd att leva och inte bara överleva (tack, det har jag redan gjort en gång, inte mer tack); att jag träffar så många underbara människor varje dag och som jag får chansen att hjälpa må bättre; för att jag hjälper mig själv att må bra genom att käka rätt och träna; jag valde rätt kö på ica; jag hann med tunnelbanan trots att spärrarna krånglade; ännu en helvetisk dag är över (man har dåliga dagar med); inte brukar behöva stå i kö när vi är ute och festar; min släkt är helknäpp men fantastisk; får skratta på jobbet; jag kan lyssna på musik; jag kan se min omgivning med ett barns ögon; för att jag kan kan urskilja doften av höst i luften; för att jag är modig nog att ta initiativ till fika/middag/bio/whatever; för att fika/middag/bio/whatever alltid är roligt; för att jag mer än ofta vaknar med ett leende på läpparna; jag kan följa ett recept; för att jag trots mina vansinnigt långa ben faktiskt har hittat en jeansmodell jag kan ha i höst; för att jag regelbundet går på glamorösa fester och dricker champagne och minglar med det vackra folket (ytligt, men ack så kul) för att jag är självsäker nog att våga erkänna: jag är sthlms största nörd!! Peace out! (och ta hand om er där ute!)

Annons

The photo has no tags

April 2009