Saturday 16 January 2010 photo 1/1
|
Don't worry, be happy ;)
Ska gå och ta mig en öl med Izaksson nu. Gött mos (:
vers1.
Jag har aldrig bett om att tala, inte heller betala.
Så varför.. får jag aldrig någonting förklarat.
Låt mig vakna.
Ur denna mardröm.. som jag själv aldrig skådat.
För de är något jag aldrig vågat.
Men de vänder sig, sen så kmr jag att vakna, fö det kun de du lova.
Jag får sluta att sova, jag trodde gud gav mig en gåva.
Som alltid skulle få stanna,
men ingen lyssnar på mig så ja kmr ingen klandra.
vers2
Stopp, vänta. Va vadet som hände med mig.
Du försvann och jag kan längre inte se dig. Med mig.
Luften den dog ut medans dimman den kom fram.
där vart jag lämnad kvar med en historia som aldrig va sann.
Julen den var här men nu är allt de fina över.
Alla ljusen som var tända, ja dom blåste ni ut.
Ni brydde er inte om mig, om att jag var mörkrädd som förut.
Har du någonting att säga ja så varsegod and shoot.
vers3
Välkommen till den lilla byn vi kallar hofors
Det du inte vet om dig själv
De kan alla dom andra.
Snälla mamma.. jag vill inte stanna.
Ta mig härifrån och visa aldri vägen tillbaka.
Jag ligger ute mitt i natten,
Lägger blicken upp mot himlen
Stjärnorna som fanns där har försvunnit i tomma intet.
Att mörkret har lagt sig, runt omkring min kropp.
De är inge ja kan ändra på, så här får allt ta stopp.
vers4
Om man tänker efter kmr de bara fler problem.
Som jag lägger i min väska sen så lämnar jag de.
Jag visar ingenting utom när de blir för klent
Stannar upp och tänker när d är redan försent.
Tiden den går sakta men vad gör man åt de.
För de första hatar ja människor som saknar respekt
Att hugga nån i ryggen oh ni skiter i de.
Helt utan samvete så bara sårar ni fler.
Jag har aldrig bett om att tala, inte heller betala.
Så varför.. får jag aldrig någonting förklarat.
Låt mig vakna.
Ur denna mardröm.. som jag själv aldrig skådat.
För de är något jag aldrig vågat.
Men de vänder sig, sen så kmr jag att vakna, fö det kun de du lova.
Jag får sluta att sova, jag trodde gud gav mig en gåva.
Som alltid skulle få stanna,
men ingen lyssnar på mig så ja kmr ingen klandra.
vers2
Stopp, vänta. Va vadet som hände med mig.
Du försvann och jag kan längre inte se dig. Med mig.
Luften den dog ut medans dimman den kom fram.
där vart jag lämnad kvar med en historia som aldrig va sann.
Julen den var här men nu är allt de fina över.
Alla ljusen som var tända, ja dom blåste ni ut.
Ni brydde er inte om mig, om att jag var mörkrädd som förut.
Har du någonting att säga ja så varsegod and shoot.
vers3
Välkommen till den lilla byn vi kallar hofors
Det du inte vet om dig själv
De kan alla dom andra.
Snälla mamma.. jag vill inte stanna.
Ta mig härifrån och visa aldri vägen tillbaka.
Jag ligger ute mitt i natten,
Lägger blicken upp mot himlen
Stjärnorna som fanns där har försvunnit i tomma intet.
Att mörkret har lagt sig, runt omkring min kropp.
De är inge ja kan ändra på, så här får allt ta stopp.
vers4
Om man tänker efter kmr de bara fler problem.
Som jag lägger i min väska sen så lämnar jag de.
Jag visar ingenting utom när de blir för klent
Stannar upp och tänker när d är redan försent.
Tiden den går sakta men vad gör man åt de.
För de första hatar ja människor som saknar respekt
Att hugga nån i ryggen oh ni skiter i de.
Helt utan samvete så bara sårar ni fler.